If she gets you when she gets you any closer

She just might get you lost
And she just might leave you torn
But she just might save your soul

Rise up forever; Out of the dark

Egentligen kommer jag på något att skriva, men jag känner för att skriva något ändå.

Jag måste betala Fru Lärkas Julgästabud. Jepp.

I övrigt är allt utmärkt och bra, och så.

A head full of yesterdays

Tack!

Ett litet mail från en flicka, men ett stort steg för att befria Nyllets hjärta.

And you say
"We're just friends, you know"
Again it charged into my head
Again my insides are at war
Watching your radiant features
In the headlights of a passing car

Hur som helst mår jag faktiskt riktigt bra. Jag tror knappt på det själv.

Watching the world coming down on my head

Jag tror bestämt jag föredrar att kallas Nyllet framför att kallas Johan. Dels delar jag namnet Johan med väldigt många andra människor, vilket gör att jag inte direkt reagerar när någon ropar Johan. Dels för att det är först de senaste fyra-fem åren som folk verkligen börjat kalla mig Nyllet, och det är också de senaste fyra-fem åren som jag... växt upp? Jag är i alla fall inte samma negativa, fega och tråkiga människa som jag var då. Således har "Johan" liksom kommit att bli namnet på vad jag var, och vad jag nu anstränger mig hårt för att inte vara.

Yeah, det är rätt så irriterande när folk kallar mig Johan.

I'm still afraid of those mistakes I've made

I'm mostly memories
Most missed opportunities
Mostly minor tragedies
I'm mostly you and me

Åkesson föreslog att jag skulle lyssna på Yellowcard och Story of the Year, så nu gör jag det. Henning föreslog att jag skulle lyssna på Less Than Jake, så nu gör jag det. Själv upptäckte jag att jag borde lyssna på (+44), så nu gör jag det. Det har blivit ganska mycket nytt att lyssna på de senaste dagarna. I synnerhet Less Than Jake.

Apropå Åkesson var det förbannat trevligt och ha honom i Åkersberga en vecka. Han borde hålla sig häromkring, istället för att försvinna norrut. Vi är för få riktigt kul människor i Åkersberga, och det behövs fler människor som hänger med på långpromenader. Stordal i all ära, men efter några hundra promenader med honom får man lust till lite omväxling. Synd bara att han skulle träffa sig en flicka och påminna mig om en hög med dumma känslor som jag trodde att jag soppat under mattan för länge sedan.

(I'll sing along)
Yeah with every emergency
(Just sing along)
I'm the king of catastrophies
(I'm so far gone)
That deep down inside I think it's fine by me

Well, jag borde pröva att prata med henne. Det fungerade sist. Men det är jobbigt att göra när jag är nästan, nästan säker på att hon inte är intresserad. Alls. Men det där lilla, lilla tvivlet är det som gör att jag fortsätter att envist klänga fast vid de här känslorna. Samtidigt gör det att det blir väldigt knepigt att prata med henne utan att det låter väldigt, väldigt dumt.

"Hej, du förresten, jag har varit lite sådär tokigt småkär i dig i två år. Jag vet att du inte är intresserad, men kan du vara snäll och säga det till mig så att jag kan gå vidare? Det är knepigt att falla för andra flickor när jag ser ditt ansikte varje gång jag sluter ögonen. Skulle du bestämma dig för att du gillar mig så är det förstås också bra, jag är ju faktiskt rätt så trevlig intelligent, rolig och ser rätt bra ut... Jag bara råkar säga förbannat dumma saker när jag pratar med dig, men annars så... ja. Jag väntar här medan du nobbar mig, ok?"

Inte för att jag normalt har något emot att låta väldigt, väldigt dum, men det finns faktiskt gränser till och med för mig. Jodå! Det är sant! Faktiskt. Det är något tragikomiskt över det faktum att jag aldrig riktigt kan intressera mig för tjejer jag inte känner hyfsat bra, medan tjejer som knappt känner mig eller tror sig känna mig tenderar att falla för mig. Och det tenderar att vara tjejer med dåligt självförtroende som faller för mig, trots att gott självförtroende antagligen är den egenskap jag värderar högst hos människor. En positiv människa är i regel en människa jag gillar att umgås med, och tvärt om. Jag står inte ut med negativa människor. Jag antar att de påminner för mycket om hur jag var.

Ingenting ont som inte har något gott med sig. Jag blev kreativ och skrev klart några sånger av diverse olika sorters natur. Den som vill se något får i vanlig ordning be snällt eller tjata.

Aprå på ganska lite är det ganska roligt jämföra resultaten från Johari-testet och Nohari-testet, i synnerhet då det är ganska många motsägelser. Två "Happy" och en "Unhappy", tre "Confident" och en "Insecure", en "Extroverted" och en "Withdrawn"... Jag tycker det här var riktigt roligt, jag ^^

Big plans
Big crash
Don't be different
When you can't be yourself

Less Than Jake är riktigt bra. Jag gissar att jag gillar skapunk