Grekland var f.ö. en trevlig upplevelse, så när som på sängarna. De verkade vara tillverkade av någon som hatar människor. Fjädrarna täcktes av en millimeter tyg, så det var mer som att ligga på fjädrarna. Jag skriver fjädrar, men det är egentligen fel. De var mer som stålspiraler. Fjädrar ska nämligen fjädra, och det gjorde inte dessa tingestar. Det var kort sagt som att sova på tvåhundra stenhårda ståltaggar. Jag kan av erfarenhet säga att det är bekvämare att sova på liggunderlag, renfällar, på knäskålar, mossklädda stenhällar, luftmadrasser, i fotöljer eller lutad mot värdshusväggar.
En annan fascinernade kulturell avighet med Grekland, eller åtminstone Korfu, är att de aldrig verkar ha insett värdet av lås på toaletter. Kanske uppfann de dem aldrig, kanske bestämde de sig bara att det inte var något för dem. Hur som helst så såg jag inte ett enda klassiskt toalettlås under hela min vistelse. Ibland satt det det en nyckel i låset, ibland fanns det en hasp och lika ofta gick det inte att låsa alls. De äkta toalettlåsen lyste hur som helst med sin frånvaro.
På det stora hela var det i alla fall en angenäm vistelse, med hög värme och trevliga dopp i havet. Det lär väl dyka upp bilder i framtiden, men jag lovar inget. När jag säger att jag ska lägga upp bilder så brukar det sluta med att inga bilder läggs upp. Av någon anledning.
Innan dess var det Medeltidsveckan på Gotland. En vecka där man var nykter de kvällar man trodde man skulle vara onykter, och de kvällar man trodde man skulle vara nykter... ja, de slutade med att alla man kände fick puss på kinden. Ingen idé att skriva någon lång utläggning om vad som hände, för alla var ju där. Alla. Och ni som inte var det ska ändå skämmas. Tack till alla andra glada i Kärlekskollektivet Moderskägg som gjorde veckan särdeles minnesvärd, och till Syrsan för trevliga samtal om Livet, Dumlen och Kärleken när Åkesson var upptagen med sin mp3. Jag kom till diverse spännande och märkliga insikter som antagligen inte är spännande eller märkliga för någon annan. Jag väljer att inte måla ut det mer i bloggen. Nyfikna är varmt välkomna att fråga. Det är ungefär som det gamla vanliga snacket från mig.
Miss the stop sign
Fall in love
Just to get knocked down
Summer's edge and drown me
Fall in love
Just to get knocked down
Summer's edge and drown me
Ödesväv var ett härligt lajv. Visst lider den nya kampanjen av vissa barnsjukdomar, men jag är övertygad om att de flesta, om inte alla, är botade till uppföljaren. Dessutom spelar de ingen roll, även om det var strul med arrangerandet av kampanjen så är kampanjvärlden så underbar att man inte tänker på saken. Vidje Jormesson Fiskare, Styrman på Sjökniven, återvänder garanterat nästa sommar. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag vill jobba på Havsnymfen nästa år också, men jag tror det. Det är bara det att det inte går så väldigt bra ihop med det ganska aktiva rollspelandet som det blir med Vidje. Det finns alltid en överhängande risk att man måste dra iväg på någonting som man inte IN-lajv kan säga nej till, men OFF-lajv fungerar det inte klockrent att lämna sin post i köket. Det är klart att det går att lösa, jag kan ju t.ex. jobba in arbetet senare, men det kräver att folk är med på det. Alla lär ju inte bli lika glada om jag smiter iväg på spännande äventyr och sånt, medan de måste jobba på sin lediga tid.
Nu har jag e-legitimation och sökt studiebidrag för mina universitetsskulder. Det måste ju ge lite vuxenpoäng, det.
Kanske blir det mer blogg innan måndag. Jag hoppas det. Sen är ledigheten slut och livet går vidare på rutin. Men sommaren lever vidare; i fantasin
