There's a reason for the world

Klockan är 03:53, jag har återvänt från en studentpub på Gula Villan och känner mig ganska nöjd med livet. Åh, och alkoholpåverkad, ska erkännas. Nu äter jag ostmackor, dricker kamomillté och känner mig nöjd med livet. Jag tyckte att det var på sin plats med ett litet blogginlägg medan jag lyssnar på Five for Fighting (The Riddle, för att vara exakt) och tömmer Johan-muggen på dess innehåll av té.

Imorgon blir det till att växla mina surt förvärade svenska kronor (fast egentligen inte surt förvärade) till pound sterling. Vidare skall det bokas flygbuss och införskaffas nässprej för att bekämpa min förkylning. Tidigt på måndag bär det nämligen av på en relativt spontan resa till Irland. Jag säger relativt spontan, för min första plan var att flyga till the Eire direkt från London i slutet av november, då jag ändå befinner mig där. Nu är det dock så att Anja flyger hem redan den tolfte, och det blir inte samma sak att besöka Irland totalt ensam. Således flyger jag dit den 10:e och hem igen den 12:e. En utmärkt semester från min C-uppsats, när jag egentligen borde jobba med den som hårdast. Nåväl, det brukar lösa sig. Faktiskt. Kanske.

Nej, jag borde nog gå och lägga mig. Imorgon är liksom sista chansen att sova ut på några dagar. Sova är nice. Har jag hört. Särskilt om man är förkyld och borde ägna sig åt att bli frisk. Och nyktra till.