onsdag, februari 21, 2007

Why can’t you leave me tomorrow instead?

Igår åt vi semlor. Vi ägnade den långa håltimmen då vi normalt har Historia åt att knalla bort till Smörkransen, dagen i ära. Väldigt spontant. Sen utförde jag och Erik Århundradets Värsta Brott. Det var också roligt. Erik blev avslöjad av Stordal, som fotograferade Erik när han försökte häla iväg bytet.

Det var också ett prov i Hinduism i tisdags, som var ovanligt vettigt för att komma från vår ganska hemska religionslärare. Halva provet brukar vara absolut totalt jätte-onödig detaljkunskap och andra hälften brukar vara bra "Tänk själv"-frågor som är formulerade så att det är snudd på omöjligt att komma på vad hon egentligen vill ha för svar. Det brukar vara svårare att lista ut frågan än svaret. Dessutom har hon börjat visa total disrespekt för vår fritid. Hon drar över tio minuter utan att ens be om ursäkt, och när Alexej poängterar ut det så svarar hon inte ens. Respektlöst, kort sagt. Och så var vi tvungna att besöka Scientologikyrkan på fritiden för Religionskunskapens skull. Det var faktiskt lite intressant. Hej och hå, vad de är hjärntvättade där! Och de är komiskt dåliga på att ljuga.

Erik: Så hur går det till när ni går upp i nivå? Är det någon sorts prov?
Scientologen: Nej, nej. Man ska visa förståelse för Scientologin och visa att man kan finna vissa svar på Livet och så.
Jag: Men hur undersöker ni det rent praktiskt?
Scientologen: Ja, alltså, man får visa att man förstår saker, att man kan använda E-metern och finner svar på Livet och så...
Jag: Ja, men hur undersöker ni rent praktiskt om man förstår det? Det är väl inte så att man bara behöver påstå att man kan saker för att gå upp i nivå?
Scientologen: Njä, alltså, vi brukar ha en skrivning...


Erik: Hur fort går det att gå upp en nivå?
Scientologen: Ja, det går ganska fort, faktiskt.
[Det går en kvart under vilken andra frågor ställs]
Scientologen: Jag har varit scientolog sedan -79
[Det går en kvart under vilken andra frågor ställs]
Scientologen: Jag är nivå 2

Men de var väldigt trevliga, får man erkänna. Och den trevliga tanten blir nog snart nivå 3, ska ni se! Det är den roligaste nivån, för då får man veta att Jorden är fylld med själar som inte fått ro. Själar från rymdvarelser som bands fast vid vulkaner över hela Jorden och atombombades. Rymdvarelser som flög runt i rymden med rymdskepp som såg precis ut som DC-3:0r, fast med rymdmotorer istället för turbiner. Allt var den onda rymddiktatorn Xenus fel. Det hör man ju på namnet. Visst låter han jätteond!?

Scientologen: Vi brukar spåra varifrån den här negativa kritiken kommer, den här i tidningar och så, och den kommer nästan alltid från psykologer och läkemedelsföretag. Sådana som vinner på att människor mår dåligt. Nästan alltid. Det är nog precis alltid, förresten. Men vi håller på att slå tillbaka, vi ger snart ut en bok om övergrepp under psykoanalyser.


Och så var det ju Alla Hjärtans Dag, och Martin Stordag. Stordal fick ingen present av mig i år. Mest för att jag är ett själlöst och själviskt as. Men också för att jag är lat. Och jättetrevlig!
En gång i tiden var den 14:e och den 15:e de enda två dagar på året då man kunde vara säker på att jag skulle skriva något. Det är nog lika bra att så inte är fallet, faktiskt. Det brukade bli ganska... dåligt.

Fast jag tror jag ska hänge mitt liv åt att uppmuntra folk att erkänna sin kärlek till folk. Alltså, mer än jag redan gör. För alltså, folk borde göra det. Det händer ju att det är besvarade känslor. Då suger det ju att folk struntar i att säga något, för då händer det ju att känslorna försvinner för den ena personen. Och det suger. Så sitt inte där och läs min fåniga blogg, och gå erkänn din kärlek till någon! Lyd regel 3b! Gå inte runt och "Gör en Nyllet", som Anja uttryckte det!
Det här är i synnerhet riktat till dig, dig och dig. Sluta fåna er, det räcker faktiskt nu. Jag vet vad jag snackar om. Det är inte farligt. Det värsta som kan hända är att du dör. Förudmjukad, blodig och naken.

Stormbrygganmöte imorgon. Snart sportlov. Då blir det LAN och sjukt mycket arbete på projektarbetet.


Erik: Tänk om solen plötsligt skulle slockna. Liksom, som om någon tryckte på lysknappen
Nyllet: Ja. Det vore fan synd.


Lärar-Mats: Anton, kan du vara snäll och stoppa in den här sladden där bak?
[Tjugo sekunder går]
Lärar-Mats: Alltså... I datorn

måndag, februari 12, 2007

Do you like dreaming of things, so impossible?

Det här måste ju bli inlägg nummer 100 i den här bloggen. Duktigt, Nyllet! Vidare är jag nu nitton år gammal, och har famnen full med en kelsjuk katt som tycker är att det är fruktansvärt orättvist att jag inte fokuserar på henne.

Födelsedagen uppmärksammades som vanligt främst av släktingar, och jag fick en del pengar. Jag skulle känna mig ganska rik om det inte var för att jag måste betala en hel del lajv och boenden och sånt. Gotland och Ödesväv och grejs.

Idag blev det långpromenad med Stordal, det var svinkallt. Undra varför det heter svinkallt egentligen? Svin är inte så kalla. Kallt var det i alla fall. Innan dess satt vi och tittade på Anders och Måns. Inomhus. Det var destå varmare.

Nu vill jag ha sommaren 2007! Den borde vara ungefär som sommaren 2006, men med mer Lajv, mer Medeltidsvecka och mer hoppfulla norrländska ungdomar från 1600-talet, som slaktas brutalt av uppretade tyska bönder. Som Röda Brigaden.

lördag, februari 03, 2007

When the smoke had cleared

Idag träffade man Folk™. Möte-Möte med Evighetens Teater och Dräggmöte med Mostly Harmless plus Syrsan och Anja.

Mostly Harmless - Frihet, Rasism och Kvinnoförnedring sedan 1996

Det var i allmänhet äg, och nu pressar Henning mig till bloggande. Det går inte så bra som man kunde tro. Men jag känner i alla fall att allt är strålande. Möjligen släpar jag mig till Uppsala imorgon, men jag borde städa istället.

Irländsk musik är på tapeten. Fett rekomenderat: David Kincaid. Särskilt Free and Green och The Boys That Wore The Green.