God Jul på er allihopa
För en gångs skull så har jag fixat en julklapp till alla, och med alla så menar jag alla.
lördag, december 24, 2005
onsdag, december 21, 2005
Maybe someday we’ll be smarter
Fortfarande ingen uppkoppling, men det ser ut som om jag kan komma att ha det snart. Jag hoppas på det, för jag börjar känna mig väldigt isolerad. Jag använder inte telefoner, och nu kan jag inte använda Internet. Det innebär att jag i princip bara kommer i kontakt med resten av mänskligheten i skolan, och det är inget vidare ställe att träffa prata med sina vänner. Faktiskt.
söndag, december 11, 2005
It's christmas time, again
Kattungar är väldigt söta
Det är väldigt handikappande att inte ha internet
Jag tror nästan att jag hellre är känslokall än har känslor för någon som inte är interesserad. Eller kanske inte, förresten.
Nu är det jul, här i vårt hus
Så kan man ganska snabbt sammanfatta allt jag funderat på att skriva. Typ. För kattungen, som antagligen heter Silva, men det råder lite delade meningar om den saken, är väldigt charmig, jag har inte internet, jag är fortfarande lite småkär och det är jul. Närmar sig jullov.
Den här helgen var den första på länge som jag kunnat sova ut på. Men jag är ändå rätt trött nu, så det blir ett märkligt inlägg, och nu är det nog slut.
Det är väldigt handikappande att inte ha internet
Jag tror nästan att jag hellre är känslokall än har känslor för någon som inte är interesserad. Eller kanske inte, förresten.
Nu är det jul, här i vårt hus
Så kan man ganska snabbt sammanfatta allt jag funderat på att skriva. Typ. För kattungen, som antagligen heter Silva, men det råder lite delade meningar om den saken, är väldigt charmig, jag har inte internet, jag är fortfarande lite småkär och det är jul. Närmar sig jullov.
Den här helgen var den första på länge som jag kunnat sova ut på. Men jag är ändå rätt trött nu, så det blir ett märkligt inlägg, och nu är det nog slut.
måndag, december 05, 2005
No more dreams, as the rivers run dry
Attans, nesligt dräpt av herr Stentoft. Jag var för trött för att vara paranoid, så han fick tag på mig. Knivhögg mig mitt på skolgården, precis som jag trodde att han skulle göra. Tur att jag fortfarande har några ess i rockärmen...
Ja var förresten på Fru Lärkas Julgästabud i helgen. Äg. Jag hade bara en strumpa när jag åkte hem.
Katten hämtades igår. Det tog henne inte många minuter innan all rädsla var borta, och nu utforskar hon varje hörn av huset. En liten stund i taget, altså, för små katter behöver mycket sömn. Således ramlar hon ibland bara ihop och sover ett par timmar innan hon fortsätter. Extremt kelig; hon ägnade en stor del av gårdagen åt att sova på min mage.
En ganska stark medelstor förälskelse är nog vad det är. Någonstans där ligger det typ. Blä. Hade jag haft internet så hade jag i alla fall kunnat prata av mig med folk. Det är väldigt störande att vara så isolerad. Telefoner är inte min grej, internet är borta och såhär på skolveckor är det sällan någon har tid att träffas personligen. Jag har haft väldigt lite mänskligkontakt de senaste veckorna.
Jag behöver en jäfla kram ^^
Ja var förresten på Fru Lärkas Julgästabud i helgen. Äg. Jag hade bara en strumpa när jag åkte hem.
Katten hämtades igår. Det tog henne inte många minuter innan all rädsla var borta, och nu utforskar hon varje hörn av huset. En liten stund i taget, altså, för små katter behöver mycket sömn. Således ramlar hon ibland bara ihop och sover ett par timmar innan hon fortsätter. Extremt kelig; hon ägnade en stor del av gårdagen åt att sova på min mage.
En ganska stark medelstor förälskelse är nog vad det är. Någonstans där ligger det typ. Blä. Hade jag haft internet så hade jag i alla fall kunnat prata av mig med folk. Det är väldigt störande att vara så isolerad. Telefoner är inte min grej, internet är borta och såhär på skolveckor är det sällan någon har tid att träffas personligen. Jag har haft väldigt lite mänskligkontakt de senaste veckorna.
Jag behöver en jäfla kram ^^
tisdag, november 29, 2005
And I must leave the night behind
Fortfarande ingen uppkoppling, men nu är jag i alla fall hemma igen.
Har inte direkt tid eller ork att skriva en massa om Madeira, men jag hade i alla fall trevligt och jag hade inte haft något emot 22 grader här i Sverige också.
Pratade med Dennis, och han föreslog att vi sticker och ser fenomenala DragonForce när de spelar som förband till inte-så-pjåkiga Edguy på Arenan den första Mars. Idén uppskattades, och jag hänger på.
F.ö. är det nog mer än en "Liten förälskelse". Jag tror jag tar och ändrar det till "Medelstor förälskelse istället", särskilt när jag betänker hur länge den ändå hängt kvar. Jag känner för att prata med någon, för jag tror jag behöver bolla lite tankar om jag ska kunna få dem ur huvudet, men det är knepigt när jag inte har någon uppkoppling, och därmed begränsad kontakt med omvärlden. Egentligen borde jag antagligen prata med Henne också, för att göra mig säker på att hon inte är interesserad, så att jag lättare kan komma över henne. Den metoden har som sagt fungerat förut, men än så länge har jag inte haft tillfälle, och egentligen inte heller ork, att prata med henne.
Shit piss fuck
Har inte direkt tid eller ork att skriva en massa om Madeira, men jag hade i alla fall trevligt och jag hade inte haft något emot 22 grader här i Sverige också.
Pratade med Dennis, och han föreslog att vi sticker och ser fenomenala DragonForce när de spelar som förband till inte-så-pjåkiga Edguy på Arenan den första Mars. Idén uppskattades, och jag hänger på.
F.ö. är det nog mer än en "Liten förälskelse". Jag tror jag tar och ändrar det till "Medelstor förälskelse istället", särskilt när jag betänker hur länge den ändå hängt kvar. Jag känner för att prata med någon, för jag tror jag behöver bolla lite tankar om jag ska kunna få dem ur huvudet, men det är knepigt när jag inte har någon uppkoppling, och därmed begränsad kontakt med omvärlden. Egentligen borde jag antagligen prata med Henne också, för att göra mig säker på att hon inte är interesserad, så att jag lättare kan komma över henne. Den metoden har som sagt fungerat förut, men än så länge har jag inte haft tillfälle, och egentligen inte heller ork, att prata med henne.
Shit piss fuck
lördag, november 19, 2005
Farewell
Uppkopplingen är död igen, men det gör inget. Madeira på måndag.
Tillbaka måndagen efter, den 28:de
Tillbaka måndagen efter, den 28:de
onsdag, november 16, 2005
Breathing deeply, walking backwards
Wow, det var verkligen länge sedan jag hade Tid, Lust, Ork och Internet nog att blogga ordentligt. Jag hade i alla fall ett enormt bloggbehov när jag inte hade internet, så med lite tur så kan det här bli ett ordentligt inlägg.
Senaste i verkligheten; Var och lajvade i helgen, ett mycket trevligt litet arrangemang. Helt klart över mina förväntningar, och riktigt trevligt OFF också för den delen. Jag tvingades dock stå över sömn, och det kändes som en viss förlust, men Eldflugor och Hjalmar slår sömn vilken dag som helst.
Innan dess var det LAN som gällde, första helgen på lovet. Tror det är första gången jag faktiskt orkat vara med i en turnering, vilket blev riktigt lyckad. 0-5 till mig mot första motståndaren, och förlorade med 4-5 mot den andra, efter en hel del skjutande fram och tillbaka. Nåja, LAN:et var på det stora hela väldigt lyckat, och skapade ett och annat underbart citat...
Övriga händelser är väl mitt mini-tal på öppet hus på Röllingby, där jag framför allt prisade hur slappt det är på Röllingby och... Så värst mycket mer har inte hänt. Nästa måndag åker jag till Madeira och kommer tillbaka måndagen efter, 21-28 altså. Antagligen kommer jag över en dator någon gång under den tiden, med tanke på att jag brukar lyckas med det på semestrar. Människor som önskar vykort bör omgående informera mig om vart det ska skickas.
Visst ja, det blir en ny katt förresten. En åttondels skogskatt som tydligen namngetts Silva av resten av familjen. Vi var förbi och tittade på henne förra söndagen. Sex veckor gamla kattungar är massor av jättesöta. Tydligen ska hon hämtas hem den 4:de december, altså när jag kommer hem från Fru Lärkas Julgästabud. Vilket påminner mig om att Enhörningen måste mailas. Ingen rast och ingen ro... Pappa tog en hög bilder, bland annat en söt bild där hon sitter på min axel, men de ligger på den andra datorn. Får fixa det någon gång.
Och angående det lilla känsloproblem som nämndes för rätt länge sedan så gick det snabbt och smärtfritt över efter att ha snackat med henne. Kvar är nu bara den något större, och något mer svårlösta, lilla förälskelsen. Problemet med den ligger väl mest i att den gått i vågor ändå sedan början, oftast märker jag inte alls av den, men då och då kan jag inte få henne ur huvudet på några dagar, tillskillnad från den mindre problematiska av de två, som höll sig i bakgrunden med svaga, nästan obefintliga, känslor hela tiden. Nu när den är över så verkar den andra ha tagit över båda varianterna istället, så nu varierar den i styrka, men försvinner aldrig. Störande värre. Nåja, jag antar att jag kan köra en favorit i repris, och lösa det genom att prata med henne om det. Allt för att bli av med ovälkomna känslor.
Det inte det att jag har något emot kärlek, jag tycker bara inte om att falla för tjejer som inte är interesserade av den typen av relation. Vilket jag iofs inte vet säkert om hon är, men jag är tillräckligt säker för att det inte ska vara värt att satsa vänskap på det. Normalt är jag sjukt optimistisk, nu för tiden, men just när det kommer till relationer, och i synnerhet kärlek, är jag fortfarande negativ. Antagligen för att min förvandling från pessimist till optimist till stor del berodde på en tjej som inte var interesserad, och för den delen också en som var det, antar jag.
Det är dock inget jag deppar ihop av, verkligen inte. Jag tycker bara att det är positivt att jag inte bygger upp falska förhoppningar för mig själv. Jag faller inte för flickor jag inte känner, och flickor jag känner är jag i regel vän med, och jag har gärna kvar mina vänner. Nåja, "Falla" är kanske lite starkt utryckt, de senaste åren har jag väl bara haft två mindre förälskelser, men jag har väl egentligen aldrig kännt något alls för tjejer jag inte känner bra... öh... Det där blev lite förvirrat. Nåja, det får bli så oavsätt om någon fattar eller inte.
Enda problemet är väl att jag inte är lika negativ längre, vilket är både irriterande och oroväckande. Jag är hellre positivt överaskad än besviken. Det skadar oftast inte att vara positiv, men i sådana här fall, när all logik säger att hon ändå inte är interesserad, då jävlar är jag hellre pessimistisk...
Nej, nu får det räcka med känsloprat, tillbaka till mer manliga ämnen... som... eller... öh... Äsch. Jag är inget vidare på att skriva om öl och fotboll och... tja... Vad är egentligen traditionellt manligt? Öh, ja! Dåliga sexskämt! Således avslutar jag det hela med att citera den något perversa information som var uppsatt på en skola i Uppsala; "Diskmaskinen fungerar inte... tillfredställande. Diska för hand"
Förövrigt; "Gunnar... Det är dags nu. Gunnar, det är dags nu"
(Det här blev ju ganska långt. Jag vill ha fler bilder med, dock. Jag lägger till en på måfå. Titta! Det blev en bild på mig på Museum of Natural History i London. Jag står framför en blåval. Möjligen frågar jag renen om vägen.)
Senaste i verkligheten; Var och lajvade i helgen, ett mycket trevligt litet arrangemang. Helt klart över mina förväntningar, och riktigt trevligt OFF också för den delen. Jag tvingades dock stå över sömn, och det kändes som en viss förlust, men Eldflugor och Hjalmar slår sömn vilken dag som helst.
Innan dess var det LAN som gällde, första helgen på lovet. Tror det är första gången jag faktiskt orkat vara med i en turnering, vilket blev riktigt lyckad. 0-5 till mig mot första motståndaren, och förlorade med 4-5 mot den andra, efter en hel del skjutande fram och tillbaka. Nåja, LAN:et var på det stora hela väldigt lyckat, och skapade ett och annat underbart citat...
"Jag har tre lokala nätverk"
"Heh, Ahlberg hade sex igår när jag var där" - Dennis, som antingen svarar Nyllet eller skryter om sina upplevelser. Jag vågade inte fråga vilket.
"Agge har den rätta patchen, titta i 'rÖVHÅL'" - Johan demonsterar problemet i att namnge mappar efter kroppsöppningar
"Tycker du inte om tjejer för att jag är tjej?!" - Kevin försöker sig på en laddad motattack mot påståendet om att han är en cybertransvestit. Det slår fel.
Övriga händelser är väl mitt mini-tal på öppet hus på Röllingby, där jag framför allt prisade hur slappt det är på Röllingby och... Så värst mycket mer har inte hänt. Nästa måndag åker jag till Madeira och kommer tillbaka måndagen efter, 21-28 altså. Antagligen kommer jag över en dator någon gång under den tiden, med tanke på att jag brukar lyckas med det på semestrar. Människor som önskar vykort bör omgående informera mig om vart det ska skickas.
Visst ja, det blir en ny katt förresten. En åttondels skogskatt som tydligen namngetts Silva av resten av familjen. Vi var förbi och tittade på henne förra söndagen. Sex veckor gamla kattungar är massor av jättesöta. Tydligen ska hon hämtas hem den 4:de december, altså när jag kommer hem från Fru Lärkas Julgästabud. Vilket påminner mig om att Enhörningen måste mailas. Ingen rast och ingen ro... Pappa tog en hög bilder, bland annat en söt bild där hon sitter på min axel, men de ligger på den andra datorn. Får fixa det någon gång.
Och angående det lilla känsloproblem som nämndes för rätt länge sedan så gick det snabbt och smärtfritt över efter att ha snackat med henne. Kvar är nu bara den något större, och något mer svårlösta, lilla förälskelsen. Problemet med den ligger väl mest i att den gått i vågor ändå sedan början, oftast märker jag inte alls av den, men då och då kan jag inte få henne ur huvudet på några dagar, tillskillnad från den mindre problematiska av de två, som höll sig i bakgrunden med svaga, nästan obefintliga, känslor hela tiden. Nu när den är över så verkar den andra ha tagit över båda varianterna istället, så nu varierar den i styrka, men försvinner aldrig. Störande värre. Nåja, jag antar att jag kan köra en favorit i repris, och lösa det genom att prata med henne om det. Allt för att bli av med ovälkomna känslor.
Det inte det att jag har något emot kärlek, jag tycker bara inte om att falla för tjejer som inte är interesserade av den typen av relation. Vilket jag iofs inte vet säkert om hon är, men jag är tillräckligt säker för att det inte ska vara värt att satsa vänskap på det. Normalt är jag sjukt optimistisk, nu för tiden, men just när det kommer till relationer, och i synnerhet kärlek, är jag fortfarande negativ. Antagligen för att min förvandling från pessimist till optimist till stor del berodde på en tjej som inte var interesserad, och för den delen också en som var det, antar jag.
Det är dock inget jag deppar ihop av, verkligen inte. Jag tycker bara att det är positivt att jag inte bygger upp falska förhoppningar för mig själv. Jag faller inte för flickor jag inte känner, och flickor jag känner är jag i regel vän med, och jag har gärna kvar mina vänner. Nåja, "Falla" är kanske lite starkt utryckt, de senaste åren har jag väl bara haft två mindre förälskelser, men jag har väl egentligen aldrig kännt något alls för tjejer jag inte känner bra... öh... Det där blev lite förvirrat. Nåja, det får bli så oavsätt om någon fattar eller inte.
Enda problemet är väl att jag inte är lika negativ längre, vilket är både irriterande och oroväckande. Jag är hellre positivt överaskad än besviken. Det skadar oftast inte att vara positiv, men i sådana här fall, när all logik säger att hon ändå inte är interesserad, då jävlar är jag hellre pessimistisk...
Nej, nu får det räcka med känsloprat, tillbaka till mer manliga ämnen... som... eller... öh... Äsch. Jag är inget vidare på att skriva om öl och fotboll och... tja... Vad är egentligen traditionellt manligt? Öh, ja! Dåliga sexskämt! Således avslutar jag det hela med att citera den något perversa information som var uppsatt på en skola i Uppsala; "Diskmaskinen fungerar inte... tillfredställande. Diska för hand"
Förövrigt; "Gunnar... Det är dags nu. Gunnar, det är dags nu"
(Det här blev ju ganska långt. Jag vill ha fler bilder med, dock. Jag lägger till en på måfå. Titta! Det blev en bild på mig på Museum of Natural History i London. Jag står framför en blåval. Möjligen frågar jag renen om vägen.)
Det tog 1 timme och 20 minuter att skriva det här inlägget, fast jag gör iofs mycket annat samtidigt. Jag har fått Theory of a Deadman på hjärnan. Nåja, bättre det än Blinks värsta låtar...
tisdag, november 15, 2005
Can't be too cool in a tree with my pants down
Jag har internet igen! Mer om det, och allt jag velat blogga de senaste två veckorna, när jag sovit.
tisdag, november 08, 2005
I'm lost without you
Har inget internet. Kommer troligen ha det först i helgen eller något. Osäkert. Tills dess får ni ringa eller komma hit...
tisdag, november 01, 2005
And when you wake up...
Har varit och LAN:at i helgen. Riktigt skoj, men dygnsrytmen är naturligtvis åt helvete nu. Måste komma ihåg att avlägsna ett lånat nätverkskort också, vilket jag lyckades glömma att göra idag. Nåja, det fixar jag imorgon.
För övrigt verkar det bli en ny kattunge i mitten av december.
Bortsett från att jag är trött och har en förvirrad dygnsrytm så mår jag i alla fall toppen.
För övrigt verkar det bli en ny kattunge i mitten av december.
Bortsett från att jag är trött och har en förvirrad dygnsrytm så mår jag i alla fall toppen.
fredag, oktober 28, 2005
Nothing to lose
Jag tror jag kan ha råkat erbjuda mig att hålla tal när det är öppet hus på Röllingby Gymnasium. Jag ska tydligen stå vid samhällsklassernas bord och propagera för att folk ska välja Röllingby.
måndag, oktober 24, 2005
söndag, oktober 23, 2005
Starfire
Burning starfire
Shine in the sky
For the lives of great men
Who stand by your side
When the night fall
On we will ride
For no lost souls will live on forever
En ganska slö söndag än så länge. Sitter och lyssnar på DragonForce och... öh... Inte så värst mycket mer. Såg av sista avsnittet av Full Metal Panic: The Second Raid. Nu måste jag hitta någon ny animeserie att följa på helgerna, antar jag ^^Shine in the sky
For the lives of great men
Who stand by your side
When the night fall
On we will ride
For no lost souls will live on forever
(Starfire, Fields of Despair och Black Winter Night är riktiga höjdarlåtar)
fredag, oktober 21, 2005
And as winds turn...
Glad Ahlbergdag allihopa! Dennis har satt igång firandet ordentligt genom att lägga upp min fina film på sin hemsida om Ahlberg. Score! Har precis varit och firat honom, f.ö. En rätt bra avslutning på en dag som varit både uppe och nere.
Började med att vara trött
Var rätt pigg och glad i skolan
Var trött och hade ont på gymnastiken. Vi tränade pungsparkar praktiskt taget hela lektionen. Jag fick en hel del snabba fötter mot mina knän
Blev pigg och glad när jag fick gå hem
Mådde rätt piss en timme, tills jag kom på att det dåliga egentligen var jättebra. Inget dåligt som inte har något gott med sig, och det här hade nästan bara gott med sig.
Då blev jag på riktigt bra humör
...och det har jag varit sedan dess.
-------------------------------------------------------------------------
Trivia om bloggen: Jag lägger ner mer tankearbete på att välja en bra rubrik än på att skriva själva inlägget. Senaste tiden har praktiskt alla fått en rad ur någon låt någonstans i minnet, och nästan alla rubriker betyder minst lika mycket som själva inlägget.
Innan dess var jag bara tråkig ^^
Började med att vara trött
Var rätt pigg och glad i skolan
Var trött och hade ont på gymnastiken. Vi tränade pungsparkar praktiskt taget hela lektionen. Jag fick en hel del snabba fötter mot mina knän
Blev pigg och glad när jag fick gå hem
Mådde rätt piss en timme, tills jag kom på att det dåliga egentligen var jättebra. Inget dåligt som inte har något gott med sig, och det här hade nästan bara gott med sig.
Då blev jag på riktigt bra humör
...och det har jag varit sedan dess.
And as we grow older and wiser
And as winds turn
We evolve from our mistakes
We find more things to learn...
And as winds turn
We evolve from our mistakes
We find more things to learn...
-------------------------------------------------------------------------
Trivia om bloggen: Jag lägger ner mer tankearbete på att välja en bra rubrik än på att skriva själva inlägget. Senaste tiden har praktiskt alla fått en rad ur någon låt någonstans i minnet, och nästan alla rubriker betyder minst lika mycket som själva inlägget.
- Wasting time - Blink 182 - Wasting Time
- You know - Blink 182 - Emo
- På Färdigt -
- But life goes on - Bizzy Bone - Life Goes On
- If this is the last song... - Looptroop - Last Song
- Med vinden i håret -
- Sometimes I wish I just had something to say - Blink 182 - Sometimes
- But I'll be back again - Our Lady Peace - Blister
- Den vanliga sortens uttråkan -
- It's all fucked up, but we're allright - Our Lady Peace - Life (Modifierat, egentligen "It's all messed up; But we're alive")
- Story 'bout the world - Our Lady Peace - A Story About A Girl
- Tillbaka! -
- Deathninjapirates; Away! -
- Tid och otid -
- Tankar på allt och inget -
- Uppdaterat och sånt -
- Jag har en hink med dumhet -
- Don't try to look so wise - 明星 - Wind
- Skolstart och Lajvplannering -
- Tidsförvirring och Tidsbrist -
- ...och tiden fortsätter gå -
- Hemkomst och Terrorism -
- Hemma -
- Iväg mot Musikanternas Kamp! -
- Borde stressa, stressar inte -
- Små ändringar och sånt -
- It's not in what you say... - Sum 41 - Summer
- Inte mycket kvar... -
- Boredom -
- En kväll som många kvällar -
Innan dess var jag bara tråkig ^^
So I fall back to the ground
Space ain't for me
I guess i'm earthbound
________________________________________
I guess my mind caught fire that friday
And it made my heart pound
Like a collision on the freeway
It burned down to the ground
Sammanfattningsvis: Jag mår faktiskt riktigt bra, trots att texterna i bloggen kanske ger motsatt budskap. Jag råkar faktiskt bara gilla de styckena. Normalt betyder textstycken i texten något, men inte den här gången =)
Space ain't for me
I guess i'm earthbound
________________________________________
I guess my mind caught fire that friday
And it made my heart pound
Like a collision on the freeway
It burned down to the ground
Sammanfattningsvis: Jag mår faktiskt riktigt bra, trots att texterna i bloggen kanske ger motsatt budskap. Jag råkar faktiskt bara gilla de styckena. Normalt betyder textstycken i texten något, men inte den här gången =)
torsdag, oktober 20, 2005
Wasting time
Sitter på Webdesignen och slår ihjäl tid. Det går rätt bra, bara lite drygt 10 minuter kvar. Borde tränat på förhöret i Spanska igår, men bestämde mig för att spela Black & White 2 istället. Snart klar med det... Anyway, egentligen finns det inget att skriva, jag skriver för att slippa tråkas till döds. Det går faktiskt ganska bra.
Förövrigt talas det här hemma om att skaffa en ny katt. Kattungar är coola.
Förövrigt talas det här hemma om att skaffa en ny katt. Kattungar är coola.
söndag, oktober 16, 2005
You know
Jag borde verkligen uppdatera oftare, men just nu känns det inte särskilt händelserikt. Jag är på bra humör hela tiden, men livet känns väldigt... Rutinmässigt. Nåja, det närmar sig lov, och i November ska man ju iväg till Madeira. Mmm... Semester. Jag gillar att flyga. Jag gillar stora flygplatser fyllda med stressade människor som ska ut i världen, eller tillbaka hem. Jag gillar att sitta still i några timmar, högt över marken medan jag reser så långt att det blir svårt att föreställa sig.
Hmm... Jag har ont i ryggen. Knäckte den rätt för... Två veckor sedan, tror jag. En av mammas gamla klasskompisar, som tidigare var gift med en av pappas lumparpolare, är gift med en kiropraktor. Blev det vanliga knäckandet och det vanliga "Rör dig mer". För en gångs skulle var det i alla fall lite mer konkreta ideér på sätt att röra sig. Tydligen bör jag simma, klättra eller träna någon kampsport där ryggen är tränas mycket, typ aikido eller jujutsu. Lär väl inte bli något av dem, kan jag tänka mig, men jag lär väl i alla fall överväga saken. Problem är till för att lösas, och träning är bästa lösningen på det här problemet. Blä. Och jag som hatar att träna. Blir alldeles för enformigt, och aldrig lyckas man övertala någon annan att hänga på, och träna ensam är mördande tråkigt.
Nej, jag tar nog och fortsätter köra med långpromenader och träningscykel.
Hmm... Jag har ont i ryggen. Knäckte den rätt för... Två veckor sedan, tror jag. En av mammas gamla klasskompisar, som tidigare var gift med en av pappas lumparpolare, är gift med en kiropraktor. Blev det vanliga knäckandet och det vanliga "Rör dig mer". För en gångs skulle var det i alla fall lite mer konkreta ideér på sätt att röra sig. Tydligen bör jag simma, klättra eller träna någon kampsport där ryggen är tränas mycket, typ aikido eller jujutsu. Lär väl inte bli något av dem, kan jag tänka mig, men jag lär väl i alla fall överväga saken. Problem är till för att lösas, och träning är bästa lösningen på det här problemet. Blä. Och jag som hatar att träna. Blir alldeles för enformigt, och aldrig lyckas man övertala någon annan att hänga på, och träna ensam är mördande tråkigt.
Nej, jag tar nog och fortsätter köra med långpromenader och träningscykel.
söndag, oktober 09, 2005
På Färdigt
Jag är hemma igen. Jag är trött, men har haft riktigt kul, som alltid när man är med roliga människor och gör roliga saker. Martin missade en massa kul. Så går det när man hoppar av några minuter innan man ska åka.
En trevlig avslutning på en i övrigt rätt dålig vecka. Nästa vecka blir bättre.
En trevlig avslutning på en i övrigt rätt dålig vecka. Nästa vecka blir bättre.
tisdag, oktober 04, 2005
But life goes on
Så, kanske är ett lite mer konstruktivt inlägg på sin plats:
Efter en ganska vanlig tisdag i skolan drog jag med Martin på promenad. Vi kom tillbaka vid halv sex sådär efter att ha vandrat runt lite och pratat om ditt och datt. Tydligen kom jag in precis efter lillasyster, och mamma pratade i telefon. Jag hann gå upp och byta till mjukisbyxor, som alltid när jag kommer hem, och sätta mig vid datorn för att lite snabbt kolla av forum och så vidare. Mamma kommer upp och ropar över Malin och förklarar att Sigge inte finns mer.
Jag tog det förvånandsvärt bra, men det har blivit lite tårar sen dess. Räknar med att det blir lite fler nu när jag är trött. Det är en del som rinner nu också.
Mamma hade tagit honom till veterinären för att han skulle få en spruta till mot vad de diagnostiserat som urinvägsinflamation. Men han kom inte tillbaka. Mamma bad dem göra en rutinkoll eftersom han varit lite seg sista veckan. Han hade börjat tvätta sig igen, men tog inte hand om klorna, t.ex. Rutinkollen visade att hans njurar lagt av praktiskt taget helt. Det var helt enkelt kört, trots att han inte verkade må så dåligt. Han sov hos mig igår natt, precis som praktiskt taget varje natt. Han fick en lugnande spruta inför avlivningen. Den sövde honom inte. Han fick en till. Den sövde honom inte heller. Blodet transporterade helt enkelt inte runt sövmedlet. Så han fick avlivas ändå. Han hann knappt få överdosen av sömnmedel innan hjärtat stannade.
Men som sagt, jag är överaskad över att jag ändå tog det rätt väl. Jag antar att det är för att jag tänkt på det förut. Han började trots allt bli gammal, och allt mer irriterande. Inte så irriterande att jag önskade honom död, men irriterande nog för att det skulle finnas några ljusa sidor också. Men det är väldigt tomt. Han har trots allt varit en stor del av min vardag sedan jag var fem. Jag kan knappt minnas någonting av hur det var innan vi hade katt.
Flera av mina äldsta minnen rör honom. Som när han precis flyttat in här, och fick bo under trappan tills han vant sig vid att vara ifrån mor och vardag. Låda, mat och kattkorg stod under trappan, lite avskärmade från omvärlden så att han skulle känna sig lite tryggare. Men ganska snart slutade han vara rädd för oss och började istället komma till oss för trygghet. Jag minns att vi, av någon anledning, försökte hålla honom på nedervåningen så att vi skulle få sova utan att störas av katten. Pappa fäste kartong längs med hela räcket runt trappan, så att han inte skulle kunna gå eller hoppa upp. Det fungerade inget vidare, och den idén övergavs ganska fort.
För att inte tala om alla gånger jag fick utbrott och skällde ut alla mina vänner tills de inte ville att jag skulle vara med och leka längre. Inget var så lugnande som att sätta sig på golvet någonstans och kela med Sigge. När jag blev arg på mina vänner, när jag blev retad i skolan, när världen helt enkelt kändes som en alldeles för stor och elak plats för mig...
Fast jag undrar om inte mitt äldsta, klara, minne är när vi sitter hela familjen i min säng och disskuterar vad han ska heta. Vi hade nämligen trott att vi fått en hona, och hon skulle då ha hetat Sara, efter någon barnbok med en svart katt med det namnet. Att enas om namn var inte det lättaste, men till slut blev det tydligen Sigge. Mer för att ingen protesterade än för att någon tyckte det lät bra, antar jag.
Visst, han var "bara" en katt, och de senaste åren har jag sett honom som det. En söt sak som gör hemmet lite mer komplett och mysigare, men för länge sedan var han mer än så. Då var han i lika stor grad en vän. En vän som alltid kom när jag kände mig utanför, eller bara inte orkade vara med vanliga vänner. Visst, han passade säkert bara på för att han visste att jag gärna klappade på honom när jag var nere, men det hjälpte ändå. Eller alla gånger han rymde och gick efter mig till skolan. Eller alla gånger jag försökte låta honom gå promenader i kopplet... Om hundrastning ses som motion så kan nog kattrastning ses som utmärkt träning för blivande elitsoldater.
När jag kände för att skita i allt så dök han upp och strök sig mot mig, eller lade sig i mitt knä och somnade där. När jag klev upp på morgonen följde han efter mig. När jag spelade spel så satt han bredvid mig, eller i knäet, eller framför mig, eller på min arm, eller låg bakom skärmen. När jag gick ner på natten för att äta något innan jag gick för att lägga mig så följde han efter och tassade runt medan jag hällde upp fil eller letade blåbärssoppa. När jag sedan gick och la mig så hoppade han upp och somnade intill mig. Praktiskt taget varje natt. Lite då och då kunde han sova på annat håll, men under 12 år han han sovit i min säng i alla fall 6 av 7 dagar i veckan.
Det kommer bli ganska tomt utan honom.
Jag är i alla fall glad att jag slapp hitta honom död. Det har varit något av en mardröm senaste åren. Eftersom han är med mig nästan hela dygnet så vore det ju troligast att jag skulle vara den som upptäckte att han dött. Nu slapp han i alla fall lida. Han har inte visat några större tecken på att ha ont, även om han gav ifrån sig rätt ovanliga jamanden igår, som kan ha varit på grund av smärta. Jag vet inte. Han kunde i alla fall lidit så mycket mer, och i mina ögon levde han i alla fall ett gott liv.
Nä, nu får det räcka. Jag tänkte hinna spela lite också, för att tänka på något annat en stund, och jag har skrivit i nästan en timme. Jag tror det blir till att skriva mer imorgon, men då blir på ett annat ämne och kanske inte ens i bloggen. Jag måste bara skriva för att tänka på annat.
-
Jag kommer inte precis ha lust att gå till skolan imorgon...
Men ändå; Tack, vännen, för att du var så mycket mer än bara ett husdjur.
Efter en ganska vanlig tisdag i skolan drog jag med Martin på promenad. Vi kom tillbaka vid halv sex sådär efter att ha vandrat runt lite och pratat om ditt och datt. Tydligen kom jag in precis efter lillasyster, och mamma pratade i telefon. Jag hann gå upp och byta till mjukisbyxor, som alltid när jag kommer hem, och sätta mig vid datorn för att lite snabbt kolla av forum och så vidare. Mamma kommer upp och ropar över Malin och förklarar att Sigge inte finns mer.
Jag tog det förvånandsvärt bra, men det har blivit lite tårar sen dess. Räknar med att det blir lite fler nu när jag är trött. Det är en del som rinner nu också.
Mamma hade tagit honom till veterinären för att han skulle få en spruta till mot vad de diagnostiserat som urinvägsinflamation. Men han kom inte tillbaka. Mamma bad dem göra en rutinkoll eftersom han varit lite seg sista veckan. Han hade börjat tvätta sig igen, men tog inte hand om klorna, t.ex. Rutinkollen visade att hans njurar lagt av praktiskt taget helt. Det var helt enkelt kört, trots att han inte verkade må så dåligt. Han sov hos mig igår natt, precis som praktiskt taget varje natt. Han fick en lugnande spruta inför avlivningen. Den sövde honom inte. Han fick en till. Den sövde honom inte heller. Blodet transporterade helt enkelt inte runt sövmedlet. Så han fick avlivas ändå. Han hann knappt få överdosen av sömnmedel innan hjärtat stannade.
Men som sagt, jag är överaskad över att jag ändå tog det rätt väl. Jag antar att det är för att jag tänkt på det förut. Han började trots allt bli gammal, och allt mer irriterande. Inte så irriterande att jag önskade honom död, men irriterande nog för att det skulle finnas några ljusa sidor också. Men det är väldigt tomt. Han har trots allt varit en stor del av min vardag sedan jag var fem. Jag kan knappt minnas någonting av hur det var innan vi hade katt.
Flera av mina äldsta minnen rör honom. Som när han precis flyttat in här, och fick bo under trappan tills han vant sig vid att vara ifrån mor och vardag. Låda, mat och kattkorg stod under trappan, lite avskärmade från omvärlden så att han skulle känna sig lite tryggare. Men ganska snart slutade han vara rädd för oss och började istället komma till oss för trygghet. Jag minns att vi, av någon anledning, försökte hålla honom på nedervåningen så att vi skulle få sova utan att störas av katten. Pappa fäste kartong längs med hela räcket runt trappan, så att han inte skulle kunna gå eller hoppa upp. Det fungerade inget vidare, och den idén övergavs ganska fort.
För att inte tala om alla gånger jag fick utbrott och skällde ut alla mina vänner tills de inte ville att jag skulle vara med och leka längre. Inget var så lugnande som att sätta sig på golvet någonstans och kela med Sigge. När jag blev arg på mina vänner, när jag blev retad i skolan, när världen helt enkelt kändes som en alldeles för stor och elak plats för mig...
Fast jag undrar om inte mitt äldsta, klara, minne är när vi sitter hela familjen i min säng och disskuterar vad han ska heta. Vi hade nämligen trott att vi fått en hona, och hon skulle då ha hetat Sara, efter någon barnbok med en svart katt med det namnet. Att enas om namn var inte det lättaste, men till slut blev det tydligen Sigge. Mer för att ingen protesterade än för att någon tyckte det lät bra, antar jag.
Visst, han var "bara" en katt, och de senaste åren har jag sett honom som det. En söt sak som gör hemmet lite mer komplett och mysigare, men för länge sedan var han mer än så. Då var han i lika stor grad en vän. En vän som alltid kom när jag kände mig utanför, eller bara inte orkade vara med vanliga vänner. Visst, han passade säkert bara på för att han visste att jag gärna klappade på honom när jag var nere, men det hjälpte ändå. Eller alla gånger han rymde och gick efter mig till skolan. Eller alla gånger jag försökte låta honom gå promenader i kopplet... Om hundrastning ses som motion så kan nog kattrastning ses som utmärkt träning för blivande elitsoldater.
När jag kände för att skita i allt så dök han upp och strök sig mot mig, eller lade sig i mitt knä och somnade där. När jag klev upp på morgonen följde han efter mig. När jag spelade spel så satt han bredvid mig, eller i knäet, eller framför mig, eller på min arm, eller låg bakom skärmen. När jag gick ner på natten för att äta något innan jag gick för att lägga mig så följde han efter och tassade runt medan jag hällde upp fil eller letade blåbärssoppa. När jag sedan gick och la mig så hoppade han upp och somnade intill mig. Praktiskt taget varje natt. Lite då och då kunde han sova på annat håll, men under 12 år han han sovit i min säng i alla fall 6 av 7 dagar i veckan.
Det kommer bli ganska tomt utan honom.
Jag är i alla fall glad att jag slapp hitta honom död. Det har varit något av en mardröm senaste åren. Eftersom han är med mig nästan hela dygnet så vore det ju troligast att jag skulle vara den som upptäckte att han dött. Nu slapp han i alla fall lida. Han har inte visat några större tecken på att ha ont, även om han gav ifrån sig rätt ovanliga jamanden igår, som kan ha varit på grund av smärta. Jag vet inte. Han kunde i alla fall lidit så mycket mer, och i mina ögon levde han i alla fall ett gott liv.
Nä, nu får det räcka. Jag tänkte hinna spela lite också, för att tänka på något annat en stund, och jag har skrivit i nästan en timme. Jag tror det blir till att skriva mer imorgon, men då blir på ett annat ämne och kanske inte ens i bloggen. Jag måste bara skriva för att tänka på annat.
-
Jag kommer inte precis ha lust att gå till skolan imorgon...
Men ändå; Tack, vännen, för att du var så mycket mer än bara ett husdjur.
If this is the last song...
Min lilla polare är död.
Jag tänkte gråta nu.
If this was the last song
And these were last days
If the show really can't go on
Then I'm catching the train and go on
Och jag är inte humör för att poängtera ut att det kan misstolkas
Jag tänkte gråta nu.
If this was the last song
And these were last days
If the show really can't go on
Then I'm catching the train and go on
Och jag är inte humör för att poängtera ut att det kan misstolkas
måndag, oktober 03, 2005
Med vinden i håret
Snabb uppdatering för att folk ska veta att jag lever.
Jag lever.
Startade en weblog för IN-angelägenheter. Vet inte om jag kommer att skriva SÅ mycket i den, men lite blir det väl.
F.ö. är de konstiga känslorna mer eller mindre borta, men ersatta av andra konstiga känslor av ungefär samma natur, som beteer sig på ungefär samma sätt. Så jag känner ungefär precis likadant, fast på ett annat sätt. Jag tror det är bra. Jag tror det är en utveckling åt rätt håll.
Världen är underlig. Breathing deeply, walking backwards...
Jag lever.
Startade en weblog för IN-angelägenheter. Vet inte om jag kommer att skriva SÅ mycket i den, men lite blir det väl.
F.ö. är de konstiga känslorna mer eller mindre borta, men ersatta av andra konstiga känslor av ungefär samma natur, som beteer sig på ungefär samma sätt. Så jag känner ungefär precis likadant, fast på ett annat sätt. Jag tror det är bra. Jag tror det är en utveckling åt rätt håll.
Världen är underlig. Breathing deeply, walking backwards...
tisdag, september 27, 2005
Sometimes I wish I just had something to say
Rubriken säger allt. Men jag tyckte att jag skulle skriva något glatt, för nu är på ganska bra humör. Dessutom övertalades jag av Anja. Jag är lättövertalad när jag själv vinner på det jag övertalas till och/eller det är en söt flicka som försöker övertala mig. Men... Öh... Jag kommer inte på så mycket. Det är av någon anledning lättare att skriva när man inte är på bra humör ^^
För den som undrar är jag i alla fall på ganska bra humör. Dessutom var jag ledig idag pågrund av byråkratiskt trassel på skolan. Resten av veckan har jag sovmorrnar. Jag kommer nog vara riktigt pigg och glad till helgen ^^
Nyllet på Natural History Museum, London, våren 2005. Det är en T-rex i bakgrunden, inte min syster. Lillasyster är bortklippt. På det sätter får jag all makt i bilden. Mwwohahahaha. Jag är mycket för det där med att vara envåldshärskare på fotografier. Då var jag ungefär lika glad som nu. Fast jag hade lite svårt att fokusera på alla trevliga sevärdheter. Var nämligen trött efter Vågskålen, och hade alla trevliga minnen från Vågskålen i huvudet. Vågskålen ägde. Drakgrottan ägde inte.
För den som undrar är jag i alla fall på ganska bra humör. Dessutom var jag ledig idag pågrund av byråkratiskt trassel på skolan. Resten av veckan har jag sovmorrnar. Jag kommer nog vara riktigt pigg och glad till helgen ^^
Nyllet på Natural History Museum, London, våren 2005. Det är en T-rex i bakgrunden, inte min syster. Lillasyster är bortklippt. På det sätter får jag all makt i bilden. Mwwohahahaha. Jag är mycket för det där med att vara envåldshärskare på fotografier. Då var jag ungefär lika glad som nu. Fast jag hade lite svårt att fokusera på alla trevliga sevärdheter. Var nämligen trött efter Vågskålen, och hade alla trevliga minnen från Vågskålen i huvudet. Vågskålen ägde. Drakgrottan ägde inte.
måndag, september 26, 2005
But I'll be back again
Usch. Jag behöver mer helg. Sov bort halva lördagen, och resten av lördagen var jag trött. Var ganska pigg några timmar på kvällen, när jag hängde med Martin, Ahlberg och Eva, men piggnade egentligen till först när jag klev upp på söndagen. Vid 14:00. Har varit pigg men slö sedan dess. Räknar med att jag skulle må bra imorgon, om jag inte var tvungen att gå upp så förbannat tidigt...
I Remember losing hope
I Remember feeling low
I Remember all the feelings and the day they stopped
Förtillfället är det massor och åter massor av Our Lady Peace som gäller. Bästa sättet att lösa problem. Egentligen borde jag antagligen sova också, men jag känner mig äntligen pigg och kreativ, och det känner jag egentligen bara på söndagskvällar. Det är det bästa med lov; Chansen att känna sig pigg mer än några timmar... Bara en enda ledig dag extra gör stor skillnad. Då får man en hel dag som man inte känner sig som en zombie på.
What if I was there
And what if I was scared
I'm waiting for
And they're at my door
But I'll be back again
And I'll be back again
Nej, jag borde verkligen sova, antar jag. Men... För mycket tankar. För mycket känslor. För mycket... Har i alla fall lyckats pressa bort några av de sämre tankarna i mitt huvud. Nu är det mest stress inför de två lajven i Oktober. Måste se till att Martin verkligen kommer till På Färde IV och måste se till att jag kommer till Silverlajvet I...
I Remember losing hope
I Remember feeling low
I Remember all the feelings and the day they stopped
Förtillfället är det massor och åter massor av Our Lady Peace som gäller. Bästa sättet att lösa problem. Egentligen borde jag antagligen sova också, men jag känner mig äntligen pigg och kreativ, och det känner jag egentligen bara på söndagskvällar. Det är det bästa med lov; Chansen att känna sig pigg mer än några timmar... Bara en enda ledig dag extra gör stor skillnad. Då får man en hel dag som man inte känner sig som en zombie på.
What if I was there
And what if I was scared
I'm waiting for
And they're at my door
But I'll be back again
And I'll be back again
Nej, jag borde verkligen sova, antar jag. Men... För mycket tankar. För mycket känslor. För mycket... Har i alla fall lyckats pressa bort några av de sämre tankarna i mitt huvud. Nu är det mest stress inför de två lajven i Oktober. Måste se till att Martin verkligen kommer till På Färde IV och måste se till att jag kommer till Silverlajvet I...
fredag, september 23, 2005
Den vanliga sortens uttråkan
Mig har tråkigt. Mig har åter gjort "What D&D Character are you?" testet, och den här gången kopierade jag resultatet också. Go me. Jag har verkligen tråkigt. Men i helgen blir det i alla fall till att göra lite saker... Första gången blev jag faktiskt Chaotic Good Elf Mage/Bard. Så det så.
Alignment:
Chaotic Good characters are independent types with a strong belief in the value of goodness. They have little use for governments and other forces of order, and will generally do their own things, without heed to such groups.
Race:
Elves are the eldest of all races, although they are generally a bit smaller than humans. They are generally well-cultured, artistic, easy-going, and because of their long lives, unconcerned with day-to-day activities that other races frequently concern themselves with. Elves are, effectively, immortal, although they can be killed. After a thousand years or so, they simply pass on to the next plane of existance.
Primary Class:
Bards are the entertainers. They sing, dance, and play instruments to make other people happy, and, frequently, make money. They also tend to dabble in magic a bit.
Secondary Class:
None
You Are A:
Chaotic Good Elf BardAlignment:
Chaotic Good characters are independent types with a strong belief in the value of goodness. They have little use for governments and other forces of order, and will generally do their own things, without heed to such groups.
Race:
Elves are the eldest of all races, although they are generally a bit smaller than humans. They are generally well-cultured, artistic, easy-going, and because of their long lives, unconcerned with day-to-day activities that other races frequently concern themselves with. Elves are, effectively, immortal, although they can be killed. After a thousand years or so, they simply pass on to the next plane of existance.
Primary Class:
Bards are the entertainers. They sing, dance, and play instruments to make other people happy, and, frequently, make money. They also tend to dabble in magic a bit.
Secondary Class:
None
torsdag, september 22, 2005
It's all fucked up, but we're allright
Sitter på webdesignen. Rätt tråkigt än, eftersom det precis börjat, och jag redan lärt mig krypa. Jag kan gå hyfsat också. Nu vill jag ha riktiga lektioner i webdesign.
Jaja, det är rätt trevligt att bara sitta och surfa en timme på tisdag eftermiddag och torsdag morgon.
Meh. Två iskalla lajv coming up. Jobbigt värre.
Jaja, det är rätt trevligt att bara sitta och surfa en timme på tisdag eftermiddag och torsdag morgon.
Meh. Två iskalla lajv coming up. Jobbigt värre.
onsdag, september 21, 2005
Story 'bout the world
För trött för att skriva något omfattande. Borde sammanfatta Drakgrottan, men jag orkar inte. Ska nog kopiera lite ur mina redogörelser för Ahlberg och/eller Linn istället.
Idag mår jag mycket bättre än igår. Och en aning sämre. Fast mest likadant. Bara tröttare.
Idag mår jag mycket bättre än igår. Och en aning sämre. Fast mest likadant. Bara tröttare.
måndag, september 12, 2005
Tillbaka!
Lite besviken, men det var ganska kul ändå. Nu är jag i alla fall hemma igen, tänkte egentligen bara posta det. Kände mig tvingad att posta något i alla fall.
Isch... Jag är trött och sliten, och då känner jag mig sådär bedrövlig. Ont överallt, småhungrig hela tiden, ensam, bortglömd... Blää... Jag skulle sett till att få mer kramar när jag hade chansen.
Jag BRUKAR ju aldrig känna mig nere, och det gör det ännu värre nu när jag faktiskt är det...
onsdag, september 07, 2005
Deathninjapirates; Away!
Om 12 timmar ungefär åker jag iväg till Drakgrottan och Korpens Skri. Tänkte göra en serie till innan dess, men jag orkar inte. Det får jag fixa efter lajvet istället.
söndag, september 04, 2005
Tid och otid
Ny serie. Mer blod och lemlästning. Inte nöjd med något egentligen, utom möjligen ansiktsuttrycken, men det var egentligen ett expriment till. Här testar jag en ny bakgrund, pratbubblor etc, och jag testade lite olika typsnitt. Har dock väldigt få som innehåller alla tecken jag vill ha och ändå ser "comic" ut, så det fick bli Comic Sans MS.
Tre dagar kvar att fixa inför Drakgrottan!
Jag behöver fortfarande en kram.
torsdag, september 01, 2005
Tankar på allt och inget
Testade att göra en serie igen. Det gick. Rätt coolt.
Vet fortfarande inte vad jag egentligen tycker om tänker om världen. Jag tror jag känner mig rätt deppig.
I left my home where the dead never rose
But the streets of gold i've yet to find
And at the end of the day all you can do is pray
Without hope well you might as well be blind,
Yeah, be blind
Tomorrow comes a day too soon
Tomorrow comes a day too soon
But the streets of gold i've yet to find
And at the end of the day all you can do is pray
Without hope well you might as well be blind,
Yeah, be blind
Tomorrow comes a day too soon
Tomorrow comes a day too soon
onsdag, augusti 31, 2005
Uppdaterat och sånt
Fixade lite småsaker på sidan. Sitter och ritar pixelart igen. Postar eventuellt nya serier senare...
Funderar på att posta ett vanligt inlägg också, men jag vet inte riktigt om jag mår bra eller dåligt, så jag tror jag håller käften en stund till.
Ah, irländsk punkmusik. What would I do without it? Antagligen lyssna på något annat.
Funderar på att posta ett vanligt inlägg också, men jag vet inte riktigt om jag mår bra eller dåligt, så jag tror jag håller käften en stund till.
Well it breaks my heart to see you this way
The beauty in life, where's it gone?
And somebody told me, you were doing okay
Somehow I guess they were wrong
The beauty in life, where's it gone?
And somebody told me, you were doing okay
Somehow I guess they were wrong
Ah, irländsk punkmusik. What would I do without it? Antagligen lyssna på något annat.
tisdag, augusti 30, 2005
Jag har en hink med dumhet
I bild: Ahlberg-modellen. Det som beskrivs här är Martin-modellen.
The Pussinator Bot (Exklusive thailändsk mekaniker)
Materialåtgång:
1 sexpack cola
1 falukorv
1x2 kvadratmeter plywood
1 Martin (Använd Ahlberg om Martin-brist uppstår)
10 kilo spik
16 kvadratfot hamsterläder
380 meter ankarkätting
4 använda disktrasor (Smutsiga!)
8 kilometer silvertejp
1 hänglås (Säkerhetsfaktor 16)
8 flaskor blå sprayfärg (Köp den sort som målare använder, den måste sitta ordentligt på huden och helt fräta en aning)
1 Golfboll
10 centiliter bedövningsmedel
200 liter superlim
150 liter tapetklister
1 ton brödsmulor
3 flaskor T-Röd
Verktyg:
Såg
Hammare
Kofot
Harpungevär
Blöt fiskpinne
Plåthink
Kniv
Ställ colan på en öppenplats. När Martin börjar dricka tar du fram bedövningsmedlet och lägger det i närheten av dig medan du slår honom medvetslös med hammaren. Linda tejpen runt Martinen (Eller Ahlberget). Lägg golfbollen i munnen på honom och tryck in trasorna. Lämna läpparna fria, men linda tejp runt och bedöva munnen så att han (Eller hon) inte spottar. Dra lite tejp från mungipa till mungipa, fortfarande läpparna fria. Linda kättingen runt honom och lås ihop den. Häll tapetklister över hela Martinen så sitter kättingen fast extra bra, hans kläder stelnar och han blir klippig, lämna fortfarande läpparna orörda. Rulla den klibbiga filuren i brödsmulor. Häll superlim över hela plywoodbiten, minst ett 30 cm tjockt lager. Tryck fast Martin i det och ansträng dig för att han ska se ut som Han Solo, när han är nedfryst i karbon, fast som han skulle sett ut om han var inlindad i kedjor och täckt av brödsmulor. Lämna läpparna utanför limmet. Såga bort överbliven plywood, men lämna fem centimeter runt kroppen. Spika fast plywooden på väggen. Måla med sprayfärg. Använd kniven för att skära till falukorven till ett par läppar och sett den utanpå de riktiga läpparna. Täck dem med hamsterläder. Ät fiskpinnen. Skjut eventuella jättehumlor med harpungeväret. Samla ihop överblivna artiklar i hinken och bränn allt med T-röd.
Det är så vi tillverkar The Pussinator Bot, här på Pjatt Inc. The Pussinator Bot är våran sämst säljande produkt. Vi har bara sålt en... Fast det var inte så mycket "Sälja" som att "Betala för att bli av med". Men ändå.
Jag har en fantastisk förmåga att roas av mina egna skämt.
söndag, augusti 28, 2005
Don't try to look so wise
Ah, första helgen efter lovet. Den helg då man vanligen ligger medvetslös efter tidsomställningen. Jag tycker faktiskt jag verkar klara det ganska bra. Jag börjar bli gammal och vis. Jepp. Det är jag det; Gammal och vis. Typ.
Jag skriver extremt segt här. För jag känner inte att det hänt så mycket. Jag har suttit och spelat SWAT 4, tittat lite på TV, läst tidningen, städat lite på övervåningen och sovit. En hel del. Har i och för sig grubblat lite också, men jag lärde mig för länge sedan att jag är värdelös på att skriva ner mina tankar. Det fanns en tid, för mycket länge sedan, när Nyllet inte var sig själv. När Nyllet lät sig påverkas av underliga känslor och skrev en massa skit på diverse communities han helst håller sig väldigt, väldigt långt borta ifrån. Nyllet skriver den här webloggen för att dagböcker på communities mest påminner om en svunnen Nyllet. En liten och dum Nyllet, som lät sig påverkas av vad andra tyckte och tänkte om honom. Den Nyllet är död. Den Nya och Förbättrade Nyllet 2000™ mördade honom för några år sedan. Det var lika bra. Alla vann på den. Den nya Nyllet är trots allt mycket coolare och roligare. Dessutom har han en blog. Det är mycket coolare än en webdagbok. Så det så. Sjökaptener och militärer skriver logböcker. Jepp. Men de skriver inte dagböcker.
Nu blev det en del grubblande ändå. Men inget om det senaste grubblandet. Fast det spelar ingen roll. Jag lär tvinga bort det ändå. Jag är mycket bättre på att stoppa och ändra mina känslor än vad den gamla Johan var. Något som onekligen är praktiskt, nu när det inte längre funkar som förr...
Jag blir så irriterande kryptiskt när jag försöker skriva ner tankar. Jag tycker inte om att skriva ner tankar såhär. Jag svarar mer än gärna när någon frågar, men jag lägger inte gärna upp dem såhär på en weblog. Hej och hå...
<-- Egentligen fusk. Den här bilden är tagen i påskas, i mormor och morfars sommarstuga. Men jag är ungefär lika flitig som jag varit de senaste dagarna
Jag skriver extremt segt här. För jag känner inte att det hänt så mycket. Jag har suttit och spelat SWAT 4, tittat lite på TV, läst tidningen, städat lite på övervåningen och sovit. En hel del. Har i och för sig grubblat lite också, men jag lärde mig för länge sedan att jag är värdelös på att skriva ner mina tankar. Det fanns en tid, för mycket länge sedan, när Nyllet inte var sig själv. När Nyllet lät sig påverkas av underliga känslor och skrev en massa skit på diverse communities han helst håller sig väldigt, väldigt långt borta ifrån. Nyllet skriver den här webloggen för att dagböcker på communities mest påminner om en svunnen Nyllet. En liten och dum Nyllet, som lät sig påverkas av vad andra tyckte och tänkte om honom. Den Nyllet är död. Den Nya och Förbättrade Nyllet 2000™ mördade honom för några år sedan. Det var lika bra. Alla vann på den. Den nya Nyllet är trots allt mycket coolare och roligare. Dessutom har han en blog. Det är mycket coolare än en webdagbok. Så det så. Sjökaptener och militärer skriver logböcker. Jepp. Men de skriver inte dagböcker.
Nu blev det en del grubblande ändå. Men inget om det senaste grubblandet. Fast det spelar ingen roll. Jag lär tvinga bort det ändå. Jag är mycket bättre på att stoppa och ändra mina känslor än vad den gamla Johan var. Något som onekligen är praktiskt, nu när det inte längre funkar som förr...
Jag blir så irriterande kryptiskt när jag försöker skriva ner tankar. Jag tycker inte om att skriva ner tankar såhär. Jag svarar mer än gärna när någon frågar, men jag lägger inte gärna upp dem såhär på en weblog. Hej och hå...
<-- Egentligen fusk. Den här bilden är tagen i påskas, i mormor och morfars sommarstuga. Men jag är ungefär lika flitig som jag varit de senaste dagarnaonsdag, augusti 24, 2005
Skolstart och Lajvplannering
Nu närmar sig Drakgrottan och Korpens Skri, och i vanlig ordning har halva gruppen fortfarande inte betalat. Suck. Nåja, det är i alla fall deras eget problem...
Skolstarten har varit förvånandsvärt smärtfri. Jag börjar kanske bli van, för det fanns en tid så jag skulle börjat skrika för flera veckor sedan...
Sommaren är slut, men det var i alla fall en lyckad sommar, även om det mest var slappande hela tiden... Passar på att lägga upp lite bilder från denna härliga sommar. Bilder på mig, såklart, för det här är min blogg, och ingen kan stoppa min hybris här! Mwohahaha. Bilderna tagna av Amanda och Anja, och beskurna av mig för att bara innehålla mig. Och Martin. Men Martin är trots allt en dresserad slav som ser till att jag inte glömmer bort att äta och sånt, så han är mer av ett verktyg än en människa.
Take your time, baby
Your blood needs slowing down.
Breach your soul to reach yourself before you gloom
Reflection of fear makes shadow of nothing
Shadow of nothing.
You still are blind
If you see a winding road,
'Cause there's always a straight way to the point you see
Intriger påväg! Snart, altså...EDIT: Jag behöver en kram
fredag, augusti 19, 2005
Tidsförvirring och Tidsbrist
Hej och hå... Då var mötet med lajvgruppen avklarat. Blev inte så mycket pratande om lajvet, men det var inte heller det som var tanken. Hela idén var att folk skulle lära känna varandra lite bättre, så att det är lättare att lajva avslappnat.
Nåja, det blev väl halvt-kaos, men det fungerade i alla fall, även om jag var vaken 42 timmar i sträck. Nåja; Det har jag varit förut.
A lame song to love
That I scream
Up to the stars above
A lame song to you
Lovet närmar sig sitt slut, men jag har inte hunnit få panik än. Oandra sidan är skolan inte lika jobbig som förr, och i början av September blir det till att åka iväg till Drakgrottan och Korpens Skri, och det lär naturligtvis bli roligt. Förhoppningsvis är jag inte gruppledare för en större grupp än jag kan hantera... Nåja, jag är duktig på att skylla ifrån mig på andra.
Har faktiskt varit duktig och skrivit intriger. Så det så. Klar med typ... en tiondel av arbetet inför lajvet, eller något sådant. Jaja, bara att hugga in igen... Det är ett hårt jobb; Men någon måste göra det, och alla andra är lata eller har helt enkelt bättre saker för sig än att sitta och skriva flera timmar om dagen ;P
Nåja, det blev väl halvt-kaos, men det fungerade i alla fall, även om jag var vaken 42 timmar i sträck. Nåja; Det har jag varit förut.
A lame song to love
That I scream
Up to the stars above
A lame song to you
Lovet närmar sig sitt slut, men jag har inte hunnit få panik än. Oandra sidan är skolan inte lika jobbig som förr, och i början av September blir det till att åka iväg till Drakgrottan och Korpens Skri, och det lär naturligtvis bli roligt. Förhoppningsvis är jag inte gruppledare för en större grupp än jag kan hantera... Nåja, jag är duktig på att skylla ifrån mig på andra.
Har faktiskt varit duktig och skrivit intriger. Så det så. Klar med typ... en tiondel av arbetet inför lajvet, eller något sådant. Jaja, bara att hugga in igen... Det är ett hårt jobb; Men någon måste göra det, och alla andra är lata eller har helt enkelt bättre saker för sig än att sitta och skriva flera timmar om dagen ;P
lördag, juli 30, 2005
...och tiden fortsätter gå
Jag har inte riktigt kännt för att skriva på ett tag. Jag känner inte riktigt för att skriva nu heller. Så jag skriver bara av mig lite så att jag inte ska känna mig skyldig varje gång jag kikar här.
Sen MK har inte så mycket hänt. Hade huset för mig själv en vecka, det händer inte ofta, och ägnade den tiden åt att glo på anime och äta uppvärmd färdiglagad mat. Mat är inte mig specialité.
Träffade Jörgen. Såg War of the Worlds (Nej; Världarnas Krig är en dålig titel. Punkt.)
Var förbi Skokloster med Granfärg och Marth-man. Tydligen var inte direkt någon på humör för att vara social, för ingen var särskilt social. Utom Alexej, men han kan ha varit full också. Det förefaller troligt. Träffade i alla fall Eldflugorna, om än inte särskilt mycket, och lite annat folk jag känner i olika grad; typ Martin och Alva. Synd att vi missade eldshowen.
Sen MK har inte så mycket hänt. Hade huset för mig själv en vecka, det händer inte ofta, och ägnade den tiden åt att glo på anime och äta uppvärmd färdiglagad mat. Mat är inte mig specialité.
Träffade Jörgen. Såg War of the Worlds (Nej; Världarnas Krig är en dålig titel. Punkt.)
Var förbi Skokloster med Granfärg och Marth-man. Tydligen var inte direkt någon på humör för att vara social, för ingen var särskilt social. Utom Alexej, men han kan ha varit full också. Det förefaller troligt. Träffade i alla fall Eldflugorna, om än inte särskilt mycket, och lite annat folk jag känner i olika grad; typ Martin och Alva. Synd att vi missade eldshowen.
Fly 'way, far away
Oh, up this path I rode
I was searching for a reason
I lost the thread of tale
Fly 'way, far away
Oh, whence I could feel you whole
There's a light in your eyes I'll follow
A spark of endless dreams
There's a light in your eyes
While you're holding me tight
It enriches my life
Holds me spellbound
Elvenking - A Poem for the Firmament
Oh, up this path I rode
I was searching for a reason
I lost the thread of tale
Fly 'way, far away
Oh, whence I could feel you whole
There's a light in your eyes I'll follow
A spark of endless dreams
There's a light in your eyes
While you're holding me tight
It enriches my life
Holds me spellbound
Elvenking - A Poem for the Firmament
tisdag, juli 12, 2005
Hemkomst och Terrorism
"It is easy for Tony Blair to call yesterdays bombings "barbaric" - of course they were - but what were the civilian deaths of the Anglo-American invasion of Iraq in 2003, the children torn apart by cluster bombs, the countless innocent Iraqis gunned down at American military checkpoints? When they die, it is "collateral damage"; when "we" die, it is "barbaric terrorism"." - Robert Fisk
Jahapp, då var man hemma igen. I vanlig ordning har man missat en stor händelse, men vad tusan; Folk dör hela tiden. Det är en djupt tragisk händelse, men det är det alltid när folk dör. Inte bara när folk dör för terroristers hand istället för när de dödas av NATO-soldater. Egentligen är väl det senare värre; Man tycker att stora länder borde veta bättre än att bränna barn med napalm, förorena vatten med utarmat uran och smälta sönder hud med vit fosfor. Är det bara jag som reagerar på ironin i att USA använde massförstörelsevapen i Irak när påstod att de var där för att hitta just WMD-vapen?
Jag klev upp vid halv tre sådär och har läst på om vad som hände sen dess. Interessant att Brittiska tidningar påstår att ganska få dog medan siffrorna är mycket högre i andra länders nyheter... Skulle väl egentligen kollat upp saken redan igår, men då satt jag mest och kopplade av och försökte trösta lajvabstinensen med Internet och choklad. Hmm... Jag borde fortfarande ha Toblerone kvar...
Skywards again
I search for my dimension
People don't know how I am alive
Experience has taught
To count every single move
Now I know I'm standing alone
Stone after stone
I'm moulding my shelter
I watch it grow with endless delight
Carry me, carry me all your devotion
Deep in my heart
To see my haven fall once again
I search for my dimension
People don't know how I am alive
Experience has taught
To count every single move
Now I know I'm standing alone
Stone after stone
I'm moulding my shelter
I watch it grow with endless delight
Carry me, carry me all your devotion
Deep in my heart
To see my haven fall once again
Musikanternas Kamp ägde i alla fall, som väntat. Med den gruppen människor kan det inte blir tråkigt. Det är helt enkelt metafysiskt omöjligt. Första natten blev det visserligen mördande trångt, att ligga på sidan och ändå ligga inpressad mellan stolpen och Amanda är trångt. Ligga på rygg var uteslutet. Tur att jag föredrar att ligga på sidan. Dessutom sov jag längst ut, och även om stolpen som sagt hindrade mig från att röra mig särskilt mycket så kunde jag i alla fall röra på benen.
Det var visserligen ett ganska slött lajv, men det fanns i alla fall nästan alltid något att titta på. Det är mycket roligare att titta på en något än att titta på inget, och kläderna var alldeles utmärkt svala också. Lite väl svala på natten, men sålänge man höll sig på värdshuset så var det inga problem alls.
Tror jag skriver ännu mer om MK nästa post. Men i den här värmen, med en förkylning och troligen feber, så känner jag att det nog får räcka för idag... eller i alla fall räcka för just nu.
Stand up don't make a sound
Your ears might bleed
There are sweet fluorescent enemies
That live inside of me
The world moves faster than I knew
Not fast enough to not creep up on you
And the space we put between
So pull me under your weather patterns
Your cold fronts and the rain don't matter
Because the sun burns what I needed
Your ears might bleed
There are sweet fluorescent enemies
That live inside of me
The world moves faster than I knew
Not fast enough to not creep up on you
And the space we put between
So pull me under your weather patterns
Your cold fronts and the rain don't matter
Because the sun burns what I needed
måndag, juli 11, 2005
Hemma
Orkar inte skriva hur mycket som helst, men jag tänkte i alla fall säga att jag är hemma nu. Skriver en ordentlig text senare. Jag är i alla fall hemma. Nöjd, trött, glad, blodig och räknar redan ner till nästa år. Bara 51 veckor till nästa Musikanternas Kamp...
söndag, juli 03, 2005
Iväg mot Musikanternas Kamp!
Om ganska precis tolv timmar åker jag härifrån för att docka med moderskeppet och resa iväg mot nya äventyr. Egentligen åker jag till Järva och kliver på bussen till Musikanternas Kamp, men det är inte riktigt lika coolt att säga. Jag och min galenskap har i alla fall packat ihop all packning som ska med (Nåja, jag har i alla fall packat allt jag kommer ihåg, jag har naturligtvis glömt en del. Annars vore det inte ett riktigt lajv). Hej och hå... Mat, sovplats och kläder är i alla fall fixat, och då brukar man överleva. Jag kommer ha ont i fötterna när jag kommer hem. Måste göra något för att göra stövlarna bekvämare... Nåja, de är i alla fall IN. Nåja, till alla mina trogna Bloggläsare (Båda två): Vi ses när jag kommer hem igen, den tionde. Tills dess får ni hålla till godo med den här fina bilden på mig när jag är på mitt allvarligaste humör.
EDIT: Den ena bloggläsaren träffar jag i och för sig redan imorgon och sedan hela veckan, men till Dennis; Vi ses den tionde
fredag, juli 01, 2005
Borde stressa, stressar inte
Snart är det iväg till Musikanternas Kamp! Har egentligen en del kvar att fixa, men det fixar jag sakta, sakta istället för att få det gjort. Jag kommer antagligen hamna på lajvområdet naken och utan pengar och mat, men det blir antagligen kul ändå.
Nu lycklig användare av Gmail, "You are currently using 49 MB (2%) of your 2348 MB", yeah! Kan fortfarande bjuda in 49 personer till, förresten. Skrik till om du vill ha massor av email-utrymme. Av någon mystisk anledning som jag inte hittat förklaring till blev också min Hotmail-inbox tio gånger större när jag skaffade Gmail. Dennis hade visst stött på samma fenomen. Mystiskt, men praktiskt.
Men in Hats äger
Nu lycklig användare av Gmail, "You are currently using 49 MB (2%) of your 2348 MB", yeah! Kan fortfarande bjuda in 49 personer till, förresten. Skrik till om du vill ha massor av email-utrymme. Av någon mystisk anledning som jag inte hittat förklaring till blev också min Hotmail-inbox tio gånger större när jag skaffade Gmail. Dennis hade visst stött på samma fenomen. Mystiskt, men praktiskt.
Men in Hats äger
torsdag, juni 23, 2005
Små ändringar och sånt
Har ändrat lite småsaker som ingen kommer märka eller bry sig om. Men det var rätt kul ändå.
Sigge kan göra en bakåtvolt till stående, kopplad, utan sats medan han biter sig fast i nackskinnet på grannkatten
Sigge kan göra en bakåtvolt till stående, kopplad, utan sats medan han biter sig fast i nackskinnet på grannkatten
måndag, juni 20, 2005
It's not in what you say...
Då satt man här igen och försöker få ner något i skrift... Jag gillar att ha skrivit saker, men jag gillar inte direkt att skriva... Hmm... Nåja, så mycket har hänt sen jag skrev sist, så skriva måste jag.
Toner av Sommar var inget vidare. Kanske var det pågrund av hård mark och en dålig roll, men jag orkade inte rollspela så mycket. Inte blev det bättre av att folk satt och offade överallt, inklusive värdshuspersonal på värdshuset. På första eftermiddagen knallade vi bort till Norrköping i IN-kläder och kollade busstider, sen gick vi tillbaka, men vi trivdes bättre med att offa, så vi gick till offen och offade medan Elsa försökte få kontakt med moderskeppet så att hon och Hjalmar kunde åka hem igen. Tillslut fick de kontakt, och bestämde att de skulle hämtas följande dag. Vi gick tillbaka och väntade och väntade... Kvällen var faktiskt helt OK, och jag tänkte precis bestämma mig för att stanna en natt till, för trots att få kunde sjunga och få kunde sångtexter så var det rätt mysigt, men ack. Precis då kom värdshuspersonalen och kastade ut alla så att de kunde sova. Klockan var väl... 00:30 kanske, och värdshuslajvandet hade precis kommit igång. Fy fan... Det var droppen som kommer hålla mig borta från Draken lajv en lång, lång tid framöver...
And all the wasted nights
And empty moments in our lives
Are flushed away as we sway with the rhythm
Of the waves bobbing us up...
Nåja, det har skett en del bra saker också. Martin den Galna Pingvinen, Ahlberg den Köttätande Bananen och Johan den Maktgalna Fiskmånglaren tog sig till Uppsala på jakt efter drakar och skatter. De fann en skatt i form av humor och mat, och en bunt fagra prinsessor, men efter att ha stannat i Üppsala från fredag eftermiddag till söndag eftermiddag så åkte de ändå hem.
Kul hade vi i alla fall, och vi fick chansen att se Eldflugor och Odågor uppträda OFF. Mycket imponerande, även om vi bara såg dem bakifrån. Det gör inte så mycket, de är imponerande bakifrån också, och det var en ära att få släcka eld åt den showen!
A lame song to you
That I write
Don't know what else to do
A lame song to love
Dessutom hann vi med litervis med flummande, sitta och prata, titta på TV, titta på Pistvakt, gå till ICA, snylta på Anja (Kommer du tillbaka till Åkersberga så kommer vi ha väldigt mycket mat att betala tillbaka...) och titta på den vackra naturen i området, och en del annat vackert förståss... För att inte tala om att leka i regnet! Vi hann till och med sova lite, även om jag första natten sov på en hörnsoffa, med huvudet i hörnet, och där fick man trängas lite med Amandas huvud, men det fungerade rätt bra. Andra natten var bättre och sämre. Vi la oss senare och väcktes tidigare, av någon galning med en vinkelslip precis utanför huset. Lät som om någon använde en högkapacitetets motorsåg för att såga sönder en stålbalk, typ. Dessutom sov jag trängre, då jag delade madrass med Amanda och Amandas täcke, som la sig i en hög mellan oss på madrassen. Jag och min filt fick dock hyfsat med plats mellan väggen och Amanda/Amandas täcke, och det var i alla fall trevligt att trängas med Amanda.
Can't you look at me once?
And please if you got a minute
Enjoy this lonely sky with me
It'll swallow us whole
If we only let it.
Kul var det i alla fall, även om kritiska röster har höjts mot denna typ av dumh-
Toner av Sommar var inget vidare. Kanske var det pågrund av hård mark och en dålig roll, men jag orkade inte rollspela så mycket. Inte blev det bättre av att folk satt och offade överallt, inklusive värdshuspersonal på värdshuset. På första eftermiddagen knallade vi bort till Norrköping i IN-kläder och kollade busstider, sen gick vi tillbaka, men vi trivdes bättre med att offa, så vi gick till offen och offade medan Elsa försökte få kontakt med moderskeppet så att hon och Hjalmar kunde åka hem igen. Tillslut fick de kontakt, och bestämde att de skulle hämtas följande dag. Vi gick tillbaka och väntade och väntade... Kvällen var faktiskt helt OK, och jag tänkte precis bestämma mig för att stanna en natt till, för trots att få kunde sjunga och få kunde sångtexter så var det rätt mysigt, men ack. Precis då kom värdshuspersonalen och kastade ut alla så att de kunde sova. Klockan var väl... 00:30 kanske, och värdshuslajvandet hade precis kommit igång. Fy fan... Det var droppen som kommer hålla mig borta från Draken lajv en lång, lång tid framöver...
And all the wasted nights
And empty moments in our lives
Are flushed away as we sway with the rhythm
Of the waves bobbing us up...
Nåja, det har skett en del bra saker också. Martin den Galna Pingvinen, Ahlberg den Köttätande Bananen och Johan den Maktgalna Fiskmånglaren tog sig till Uppsala på jakt efter drakar och skatter. De fann en skatt i form av humor och mat, och en bunt fagra prinsessor, men efter att ha stannat i Üppsala från fredag eftermiddag till söndag eftermiddag så åkte de ändå hem.
Kul hade vi i alla fall, och vi fick chansen att se Eldflugor och Odågor uppträda OFF. Mycket imponerande, även om vi bara såg dem bakifrån. Det gör inte så mycket, de är imponerande bakifrån också, och det var en ära att få släcka eld åt den showen!
A lame song to you
That I write
Don't know what else to do
A lame song to love
Dessutom hann vi med litervis med flummande, sitta och prata, titta på TV, titta på Pistvakt, gå till ICA, snylta på Anja (Kommer du tillbaka till Åkersberga så kommer vi ha väldigt mycket mat att betala tillbaka...) och titta på den vackra naturen i området, och en del annat vackert förståss... För att inte tala om att leka i regnet! Vi hann till och med sova lite, även om jag första natten sov på en hörnsoffa, med huvudet i hörnet, och där fick man trängas lite med Amandas huvud, men det fungerade rätt bra. Andra natten var bättre och sämre. Vi la oss senare och väcktes tidigare, av någon galning med en vinkelslip precis utanför huset. Lät som om någon använde en högkapacitetets motorsåg för att såga sönder en stålbalk, typ. Dessutom sov jag trängre, då jag delade madrass med Amanda och Amandas täcke, som la sig i en hög mellan oss på madrassen. Jag och min filt fick dock hyfsat med plats mellan väggen och Amanda/Amandas täcke, och det var i alla fall trevligt att trängas med Amanda.
Can't you look at me once?
And please if you got a minute
Enjoy this lonely sky with me
It'll swallow us whole
If we only let it.
Kul var det i alla fall, även om kritiska röster har höjts mot denna typ av dumh-
tisdag, juni 07, 2005
Inte mycket kvar...
Bara två skoldagar kvar, varav den ena är riktigt kort. Det lär inte bli något mer jobb i alla fall. Fast jag måste fortfarande kliva upp tidigt, tidigt, tidigt...
Ett trevligt LAN avklarat, även om vi kunde spelat mer. Det blev i alla fall mycket FarCry, och det fungerade också bra. Lite väl lite Battlefield, men vi spelade det i alla fall en stund.
Och... sen dök det upp både Eldflugor och Odågor lagom tills LAN:et slutade, så det var saker som hände hela helgen. Jag kommer inte direkt på mer att skriva, så det här får räcka.
Ett trevligt LAN avklarat, även om vi kunde spelat mer. Det blev i alla fall mycket FarCry, och det fungerade också bra. Lite väl lite Battlefield, men vi spelade det i alla fall en stund.
Och... sen dök det upp både Eldflugor och Odågor lagom tills LAN:et slutade, så det var saker som hände hela helgen. Jag kommer inte direkt på mer att skriva, så det här får räcka.
tisdag, maj 31, 2005
Boredom
Började skolan 9:30. Slutade skolan 9:35. Vi hade bara gymnastik, där vi hade simning, och jag är fortfarande förkyld efter Vågskålen. Typiskt. Jag gillar att simma. Nåväl, jag kom i alla fall hem tidigt, var hemma 10:10, typ. Tog en omväg hem för att få lite luft. Då upptäcker jag att lillasyster slutade ännu tidigare och nu ockuperar datorn. Där blev hos sittande i sju och en halv timme. Jag såg om A New Hope och The Empire Strikes Back. Jag försöker verkligen bli Star Wars-nörd, jag är bara inte så bra på det. När jag väl kommer över datorn upptäcker jag att både Noshörningen och LajvSverige ligger nere. Skojigt värre... Nåja, kan i alla fall öva mig på Jedi Academy inför LAN:et...
Sunrise in the Akronis sky
Over the mountains
The dragon survives
Såg förövrigt Martin från bussen. Således är han inte död eller inlåst i någon garderob, vilket jag kommit att misstänka. Kanske kommer han bara inte online.
Jag tänker för mycket. Det kommer försätta mig i trubbel igen... Kanske är det bra. Antagligen inte. Jag är härligt kryptisk idag. Nästan som på den gamla goda tiden...
Sunrise in the Akronis sky
Over the mountains
The dragon survives
Såg förövrigt Martin från bussen. Således är han inte död eller inlåst i någon garderob, vilket jag kommit att misstänka. Kanske kommer han bara inte online.
Jag tänker för mycket. Det kommer försätta mig i trubbel igen... Kanske är det bra. Antagligen inte. Jag är härligt kryptisk idag. Nästan som på den gamla goda tiden...
måndag, maj 30, 2005
En kväll som många kvällar
Börjar bli lite småtrött, men inte allvarligt. Sov oandra sidan bara ett par timmar i natt, så det är väl inte så konstigt. Solen hade stigit upp när jag la mig, och fåglarna sjöng. Svårt att sova då...
Benen är min sköld
Löpning är mitt svärd
Flyr jag nu så lever jag
Är jag död är jag inget värd
Måste skriva fler sånger. Men först ska jag lära mig de jag redan skrivit. DragonForce har mysiga texter och Dragonheart trevligt ljud. Svårt att säga vilka jag föredrar...
Once in a lifetime
Take a chance at the right time
The glory to see
Rise up for the time of your life
Now the time has come for you to be free
----------------------------------------------------
Dragons and Kings
And my magic sword
Creatures and Plagues
We've destroyed
Listen to the wind
Heroes of the realm
Keep the magical ring
LAN:et verkar fixat. ska fixa betalningen till lajvet helgen efter. Fin start på sommarlovet, trots att halva gruppen insåg att de hade annat att göra. Nåja, deras miss ^^
Verkar få ihop pengar trots allt. Efter TaS kan jag nog ha 150 kronor, som ska räcka praktiskt taget hela lovet. Lovely. Nåja, det löser sig alltid. It's aaaaaall good.
Benen är min sköld
Löpning är mitt svärd
Flyr jag nu så lever jag
Är jag död är jag inget värd
Måste skriva fler sånger. Men först ska jag lära mig de jag redan skrivit. DragonForce har mysiga texter och Dragonheart trevligt ljud. Svårt att säga vilka jag föredrar...
Once in a lifetime
Take a chance at the right time
The glory to see
Rise up for the time of your life
Now the time has come for you to be free
----------------------------------------------------
Dragons and Kings
And my magic sword
Creatures and Plagues
We've destroyed
Listen to the wind
Heroes of the realm
Keep the magical ring
LAN:et verkar fixat. ska fixa betalningen till lajvet helgen efter. Fin start på sommarlovet, trots att halva gruppen insåg att de hade annat att göra. Nåja, deras miss ^^
Verkar få ihop pengar trots allt. Efter TaS kan jag nog ha 150 kronor, som ska räcka praktiskt taget hela lovet. Lovely. Nåja, det löser sig alltid. It's aaaaaall good.
torsdag, maj 26, 2005
Viva la vykort
Här var det trevliga hälsningar från Odågorna i Ungern. Tar nog bort den här bilden härifrån sen, den får vara här tills jag fixar Freewebs ordentligt >.<. Bästa sättet att hälsa de andra pjattarna.
måndag, maj 23, 2005
Nya sånger! Triumf!
Hyllningsvisa till Bondearmén
På Yfnans strand står svartblod
Ja, ett hav av ondska där
Och människorna finner mod
Hos adelsmännens här
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Lansar där i mängder
Men svartblod äro fler
Men vi slåss för våra fränder
För land, för hem, för er
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Som en slaktare med lammet
Skördar svartblodshirdar liv
I det virvlande dammet
Drar Artarias hjältar kniv
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Från Fyrvin Silvers hemgård
Reste tappra Silverar sju
Helerskornas ömma vård
Räddar inte Silverar nu
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Men de som slåss för egen härd
Slåss alltid nog för fem
Nej, är han inte fyrtio mannar värd
Så slåss han inte för sitt hem!
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Hem till Silvergården vackla
Den enda som ej välte
Tuppen gal och hönan kackla
"För alltid landets hjälte!"
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De Silvergårdens hjältar
Som dödens ängel tog
(Som ciderbristen tog)
Mot krigets land
I morgonljus ser jag likt drömmar
Ondskan själv som rör sig hit
Likt en våg som mot mig strömmar
Svartblod räds ej krigets slit
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Mitt land är hotat av mörkrets makter
När nöden kallar svarar jag
De av mitt blod blir livets vakter
Vi blir en stark av mången svag
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
För varje ni fäller står två man kvar
En rättrådig man frukar inget alls
När mitt blod rinner blir ert blod svar
I skymningsljus lämnar huvud hals
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Dödens tärning må lämnat handen
Men än den rullar på ödets bord
Livet mitt rinner ut i sanden
Men min själ står kvar där jag stod
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
På Yfnans strand står svartblod
Ja, ett hav av ondska där
Och människorna finner mod
Hos adelsmännens här
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Lansar där i mängder
Men svartblod äro fler
Men vi slåss för våra fränder
För land, för hem, för er
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Som en slaktare med lammet
Skördar svartblodshirdar liv
I det virvlande dammet
Drar Artarias hjältar kniv
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Från Fyrvin Silvers hemgård
Reste tappra Silverar sju
Helerskornas ömma vård
Räddar inte Silverar nu
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Men de som slåss för egen härd
Slåss alltid nog för fem
Nej, är han inte fyrtio mannar värd
Så slåss han inte för sitt hem!
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Hem till Silvergården vackla
Den enda som ej välte
Tuppen gal och hönan kackla
"För alltid landets hjälte!"
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De Silvergårdens hjältar
Som dödens ängel tog
(Som ciderbristen tog)
Mot krigets land
I morgonljus ser jag likt drömmar
Ondskan själv som rör sig hit
Likt en våg som mot mig strömmar
Svartblod räds ej krigets slit
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Mitt land är hotat av mörkrets makter
När nöden kallar svarar jag
De av mitt blod blir livets vakter
Vi blir en stark av mången svag
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
För varje ni fäller står två man kvar
En rättrådig man frukar inget alls
När mitt blod rinner blir ert blod svar
I skymningsljus lämnar huvud hals
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Dödens tärning må lämnat handen
Men än den rullar på ödets bord
Livet mitt rinner ut i sanden
Men min själ står kvar där jag stod
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Mööörgh
"Mööörgh" är ett utmärkt ord. Det borde stå med i alla ordlistor världen över.
Jag sov rätt dåligt i natt, antagligen till följd av värme och en kelsjuk katt. Dessutom är jag fortfarande plågad av förkylning. Men, men. I morgon har vi bara simning, och den kan jag ju inte vara med på eftersom jag är förkyld. Altså är jag ledig i morgon. Det passar mig utmärkt.
Har lite att fixa inför diverse lajv, och jag jobbar på lite nya sånger också. Nu är trött som bara den. Jag är som mest kreativ när jag är trött. Med lite tur så kan det bli någon bra sång nu. Let's hope for the best...
söndag, maj 22, 2005
Plugg, plugg, plugg...
Jag har ett jätteviktigt kursprov i Spanska imorgon. Det är jätteviktigt att jag pluggar till det nu.
Omständigheterna (Lathet, Lust, Uttråkan m.m.) tvingar mig dock att gå och spela Dawn of War istället. Tyvärr, spanskaböcker, jag tänker läsa igenom er imorgon innan spanskan istället
Jag är vardagens kamikazepilot.
Omständigheterna (Lathet, Lust, Uttråkan m.m.) tvingar mig dock att gå och spela Dawn of War istället. Tyvärr, spanskaböcker, jag tänker läsa igenom er imorgon innan spanskan istället
Jag är vardagens kamikazepilot.
lördag, maj 21, 2005
Vågskålen!
Ett Enhörningslajv igen. Man missar inte Enhörningens lajv, då är man tråkig, fattig eller föredrar andra lajv. Det är den enda förklaringen.
Vi kom till området runt ett, efter att ha stannat och ätit på McDonalds och svängt förbi Ica för att skaffa en ny hink, den andra glömdes kvar hemma. Väl på området började vi det tunga arbetet med att få någon annan i gruppen att sätta upp tältet, men eftersom det bara var jag och Martin där så bestämde vi oss för att vänta. Precis efter att vi konstaterat det så kom jag på en interessant sak som jag påpekade för Martin: "Hälften av alla i gruppen har vi ju aldrig sett, eller bara sett på lågupplösta och dåliga foton". Vi bestämde oss för att de helt enkelt fick leta när de väl dök upp och tog istället och letade lite smått efter goda vänner. Vi hittade inte direkt några, men vi hittade i alla fall Marco, som varit där sen dagen innan. Galna barn. Hur som helst...
Vi lyckades faktiskt med konststycket att hitta alla i gruppen så småning om, allt eftersom de började dyka upp, och hittade lite andra människor vi kände. Fjosok/Tobias, Lússa/Nina, Rönna/Elsa och, till slut, Eldflugor & Odågor, även om de dök upp precis när vi skulle kila iväg till auktionen. Där vi för övrigt inte såg något alls, för den hölls mot en vägg istället för ute på gräset så att man kan bilda en cirkel.
Själva lajvandet var roligt, men inte så mycket att prata om. Vi satt mycket mer på värdshuset än tidigare Elerialajv, då vi helt enkelt inte hade någonting att gå till hela tiden. Men det är roligt med värdshus. Sen fick vi förståss chans att prata med oskyldigt dömda landsförrädare, utländska adelsmän och söta flickor. Det sistnämda slår alltid de första två. Vi fick förövrigt också veta att Artaria var beredda att starta ett krig mot Eleria om vi inte stannade kvar i Artaria, eller snarare om våran förmögenhet inte stannade kvar. Så sött.
Nå, nog om vad som hände och mer om hur det hände:
Praktiskt så fungerade allt utmärkt. Incheckningen gick snabbt och smärtfritt, vatten fanns hela tiden, dassen var... tja, jag undersökte dem inte särskilt noga, men de fanns i alla fall där. Arrangörerna var trevliga båda under och innan arrangemanget och de hjälpte verkligen till med problemen. En stor sexa av fem möjliga till föreningen Enhörningen!
Många klagade på kylan, men jag tyckte faktiskt att det var det varmaste lajv jag varit på. Svettades alla nätter utom den sista, för då sov jag utan sovsäck. Då blev det istället rätt kallt. I kort var det för att jag inte kom in i tältet, eftersom fyra personer låg mellan ingången och min plats. I ett kolsvart tält. Jag, Jörgen och Martin fick dock sova hos Eldflugorna, mot att att vi värmde deras fötter, vilket vi tyckte var rättvist, även om Anjas ben inte var lika bekväma att sova på som luftmadrassen, men det var oandra sidan mysigare. Efter ett par timmar hade dock alla somnat, så då knölade jag mig in mellan Anja och Signe istället, och det blev mycket varmare så. På det stora hela frös jag faktiskt bara lite om fötterna, och det var inte helt konstigt eftersom de låg på marken med bara ett tunt lager läder mellan dem och den kalla leran.
Det regnade horribelt mycket första dagen, vilket förvandlade allt till en lervälling, och sen kom det korta skurar varje dag som höll leran blöt. Stort plus för regnet, jag gillar regn, men ett stort minus för leran. Den "vanliga" vägen till fältet från Navle förvandlades till en sjö, flera decimeter djup, men de andra två vägarna fungerade bra. Intrigerna var utmärkta och stämningen var underbar. Det enda dåliga var med andra ord leran och att det kändes för kort. Dessutom var det lite brist på riktigt kul händelser. Det fanns inget att klaga på, men det hade varit kul med lite mer saker att berömma. Hade det gått att sätta 4.5 så hade lajvet fått det, men det är lite närmare fem än fyra, så det blir fem.
Vi kom till området runt ett, efter att ha stannat och ätit på McDonalds och svängt förbi Ica för att skaffa en ny hink, den andra glömdes kvar hemma. Väl på området började vi det tunga arbetet med att få någon annan i gruppen att sätta upp tältet, men eftersom det bara var jag och Martin där så bestämde vi oss för att vänta. Precis efter att vi konstaterat det så kom jag på en interessant sak som jag påpekade för Martin: "Hälften av alla i gruppen har vi ju aldrig sett, eller bara sett på lågupplösta och dåliga foton". Vi bestämde oss för att de helt enkelt fick leta när de väl dök upp och tog istället och letade lite smått efter goda vänner. Vi hittade inte direkt några, men vi hittade i alla fall Marco, som varit där sen dagen innan. Galna barn. Hur som helst...
Vi lyckades faktiskt med konststycket att hitta alla i gruppen så småning om, allt eftersom de började dyka upp, och hittade lite andra människor vi kände. Fjosok/Tobias, Lússa/Nina, Rönna/Elsa och, till slut, Eldflugor & Odågor, även om de dök upp precis när vi skulle kila iväg till auktionen. Där vi för övrigt inte såg något alls, för den hölls mot en vägg istället för ute på gräset så att man kan bilda en cirkel.
Själva lajvandet var roligt, men inte så mycket att prata om. Vi satt mycket mer på värdshuset än tidigare Elerialajv, då vi helt enkelt inte hade någonting att gå till hela tiden. Men det är roligt med värdshus. Sen fick vi förståss chans att prata med oskyldigt dömda landsförrädare, utländska adelsmän och söta flickor. Det sistnämda slår alltid de första två. Vi fick förövrigt också veta att Artaria var beredda att starta ett krig mot Eleria om vi inte stannade kvar i Artaria, eller snarare om våran förmögenhet inte stannade kvar. Så sött.
Nå, nog om vad som hände och mer om hur det hände:
Praktiskt så fungerade allt utmärkt. Incheckningen gick snabbt och smärtfritt, vatten fanns hela tiden, dassen var... tja, jag undersökte dem inte särskilt noga, men de fanns i alla fall där. Arrangörerna var trevliga båda under och innan arrangemanget och de hjälpte verkligen till med problemen. En stor sexa av fem möjliga till föreningen Enhörningen!
Många klagade på kylan, men jag tyckte faktiskt att det var det varmaste lajv jag varit på. Svettades alla nätter utom den sista, för då sov jag utan sovsäck. Då blev det istället rätt kallt. I kort var det för att jag inte kom in i tältet, eftersom fyra personer låg mellan ingången och min plats. I ett kolsvart tält. Jag, Jörgen och Martin fick dock sova hos Eldflugorna, mot att att vi värmde deras fötter, vilket vi tyckte var rättvist, även om Anjas ben inte var lika bekväma att sova på som luftmadrassen, men det var oandra sidan mysigare. Efter ett par timmar hade dock alla somnat, så då knölade jag mig in mellan Anja och Signe istället, och det blev mycket varmare så. På det stora hela frös jag faktiskt bara lite om fötterna, och det var inte helt konstigt eftersom de låg på marken med bara ett tunt lager läder mellan dem och den kalla leran.
Det regnade horribelt mycket första dagen, vilket förvandlade allt till en lervälling, och sen kom det korta skurar varje dag som höll leran blöt. Stort plus för regnet, jag gillar regn, men ett stort minus för leran. Den "vanliga" vägen till fältet från Navle förvandlades till en sjö, flera decimeter djup, men de andra två vägarna fungerade bra. Intrigerna var utmärkta och stämningen var underbar. Det enda dåliga var med andra ord leran och att det kändes för kort. Dessutom var det lite brist på riktigt kul händelser. Det fanns inget att klaga på, men det hade varit kul med lite mer saker att berömma. Hade det gått att sätta 4.5 så hade lajvet fått det, men det är lite närmare fem än fyra, så det blir fem.
Skriva, skriva, skriva...
Två och en halv vecka till sommarlov. Två veckor till LAN. En vecka till Odågorna kommer hem från Ungern så att det blir lite aktivitet på forumen, förhoppningsvis.
Massor av lajv att planera för, skriva roller till, leta folk till, skriva bakgrund till och så vidare. Underhållare på Toner av Sommar. Fiskare på Musikanternas Kamp. Psykopatisk mördare på Drakens Röst? Jag kan alltid var det OFF, annars.
Sen är det förstås Jaron Silver till Drakgrottan och Korpens Skri. Mängder av trivia kvar att skriva, men rätt gott om tid. Intriger ska fixas. Hej och hå...
Sen ska man helst få Fienden Siktad att fungera också. Måste klämma in det mellan de andra lajven... Tjohej...
Äsch, jag skriver bara för att jag har tråkigt.
Massor av lajv att planera för, skriva roller till, leta folk till, skriva bakgrund till och så vidare. Underhållare på Toner av Sommar. Fiskare på Musikanternas Kamp. Psykopatisk mördare på Drakens Röst? Jag kan alltid var det OFF, annars.
Sen är det förstås Jaron Silver till Drakgrottan och Korpens Skri. Mängder av trivia kvar att skriva, men rätt gott om tid. Intriger ska fixas. Hej och hå...
Sen ska man helst få Fienden Siktad att fungera också. Måste klämma in det mellan de andra lajven... Tjohej...
Äsch, jag skriver bara för att jag har tråkigt.
torsdag, maj 19, 2005
I r teh blogger
Första försöket till "riktigt" bloggande? Kanske inte. Jag är mest en aning uttråkad, och alla vettiga MSN kontakter är försvunna under en längre tid. Stackars mig, typ. Jag kan i alla fall passa på att påminna folk om Audioscrobbler...
Där är moí registrerad som SkyRay
Där är moí registrerad som SkyRay
onsdag, maj 18, 2005
En ny era är här...
Nåja, lat och kräsen som jag är så är det väl inte säkert att den här bloggen håller särskilt länge. Det står lite mellan Blogger, som är snyggare och smidigare, och MSN Blog, som är fult som stryk och klumpigt som ett havande kassaskåp, men som stöder bilder och sånt. Nåja, jag får väl hosta bilderna någon annanstans och sen länka dem hit...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)