Lite besviken, men det var ganska kul ändå. Nu är jag i alla fall hemma igen, tänkte egentligen bara posta det. Kände mig tvingad att posta något i alla fall.
Isch... Jag är trött och sliten, och då känner jag mig sådär bedrövlig. Ont överallt, småhungrig hela tiden, ensam, bortglömd... Blää... Jag skulle sett till att få mer kramar när jag hade chansen.
Jag BRUKAR ju aldrig känna mig nere, och det gör det ännu värre nu när jag faktiskt är det...
6 kommentarer:
Jo, du skulle tagit fler kramar. Du verkade inte vara på jättekramigt humör, egentligen. Men kom hit på konvent så kan jag krama massor på dig. :)
Jag var lite väl kräkfärdig i början, och framåt slutet klängde du på Martin hela tiden, så jag hittade ingen kramlucka :)
Bah, du kunde ju ha knuffat bort honom. Eller bara gjort mig uppmärkssam på att du behövde kramar. Jag är expert på att hinna krama massor med människor på kort tid. :)
Jag tror dig, men ni var så ju så söta. Jag kan ta emot kramar en annan gång istället.
*Symbolisk kram*
(eller var det diabolisk?) =)
Diaboliska kramar uppskattas också ;P
Skicka en kommentar