Hyllningsvisa till Bondearmén
På Yfnans strand står svartblod
Ja, ett hav av ondska där
Och människorna finner mod
Hos adelsmännens här
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Lansar där i mängder
Men svartblod äro fler
Men vi slåss för våra fränder
För land, för hem, för er
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Som en slaktare med lammet
Skördar svartblodshirdar liv
I det virvlande dammet
Drar Artarias hjältar kniv
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Från Fyrvin Silvers hemgård
Reste tappra Silverar sju
Helerskornas ömma vård
Räddar inte Silverar nu
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Men de som slåss för egen härd
Slåss alltid nog för fem
Nej, är han inte fyrtio mannar värd
Så slåss han inte för sitt hem!
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Hem till Silvergården vackla
Den enda som ej välte
Tuppen gal och hönan kackla
"För alltid landets hjälte!"
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De namnelösa hjältar
Som dödens ängel tog
Denna sång är dock en hyllning
Till de enkla män och kvinnor som dog
De Silvergårdens hjältar
Som dödens ängel tog
(Som ciderbristen tog)
Mot krigets land
I morgonljus ser jag likt drömmar
Ondskan själv som rör sig hit
Likt en våg som mot mig strömmar
Svartblod räds ej krigets slit
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Mitt land är hotat av mörkrets makter
När nöden kallar svarar jag
De av mitt blod blir livets vakter
Vi blir en stark av mången svag
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
För varje ni fäller står två man kvar
En rättrådig man frukar inget alls
När mitt blod rinner blir ert blod svar
I skymningsljus lämnar huvud hals
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
Dödens tärning må lämnat handen
Men än den rullar på ödets bord
Livet mitt rinner ut i sanden
Men min själ står kvar där jag stod
Mot krigets land där onskan härska
Med svärd i hand och glöd i själ
Än har ni ej sett det värsta
Slåss vi för liv; så slåss vi väl
måndag, maj 23, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar